Regeringens halvtidsgranskning

03.05.2021 kl. 11:34
Förra veckan lyckades regeringen nå en överenskommelse kring kommande års budgetram i samband med sin halvtidsgranskning.

Pandemin har blåst ett stort hål i de offentliga finanserna, och det kommer ta många år att betala av kostnaderna från krisen. Trots det är läget i statsfinanserna ändå lite bättre än man hade trott för bara ett halvår sedan. Det är en positiv sak och det visar också att de insatser som gjorts under pandemin på det stora hela varit rätt.

 

De kommande åren väntar dock anpassningar i ekonomin för att balansera statsfinanserna, som ifjol gjorde ett underskott på hisnande 18 miljarder euro. Resultaten från regeringens förhandling blir fokus på sysselsättningen. De beslut som fattades borde enligt finansministeriet leda till mellan 40-44 500 nya arbetsplatser. Detta i tillägg till de åtgärder som redan tagits och som beräknas ha gett 31-33 000 nya arbetsplatser, bara pandemin släpper greppet om ekonomin.

 

Detta kommer förstärka de offentliga finanserna med många hundra miljoner euro per år. Ytterligare sysselsättningsåtgärder, som ska stärka finanserna med 110 miljoner euro extra per år, förbereds inför förhandlingarna av nästa års budget, som hålls inkommande sommar.

 

Regeringen beslöt även att hushållsavdraget höjs och utvecklas. Det är jag själv glad för eftersom det stöder tjänstesektorn, också på Åland. Här har Finland legat efter Sverige. Det här kommer helt säkert generera ytterligare arbetsplatser, som inte ens finns med i de beräkningar man tagit med i finansministeriets uppskattningar.

 

Regeringen förbereder även nedskärningar på 370 miljoner euro per år för att bromsa skuldsättningen. Det kommer drabba flera ministerium och en del projekt. Kommunikationsministeriet kommer drabbas hårdast, vilket gör att det inte påverkar Åland så mycket. Inga nedskärningar eller höjda avgifter kommer för sjöfarten, vilket är mycket viktigt och är en sak som jag så klart bevakat noga.

 

Skattehöjningar på 100-150 miljoner euro planeras för nästa år. Man kommer ändå inte röra företagsskatten eller skatten på arbete, vilket var viktigt för svenska riksdagsgruppen. Detta för att säkerställa att det alltid ska löna sig att ta ett arbete och att Finland inte ska tappa konkurrenskraft.

 

Ett elenergistöd för den energiintensiva industrin kommer införas för att förstärka företagens internationella konkurrenskraft och slå vakt om Finlands exportindustri. Dessutom ska arbetskraftsinvandring underlättas. En röd tråd i budgeten är också att samtidigt göra en omställning till ett mer hållbart samhälle..

 

Jag är själv rätt nöjd med detta paket. Detta görs framförallt för att skapa mer jobb och arbetsplatser vilket behövs för att vi ska kunna finansiera vårt välfärdssamhälle på sikt. Om vi skulle ha 80 % sysselsättning i Finland skulle vi kunna höja de offentliga utgifterna och samtidigt sänka skatterna eftersom vi skulle vara fler som är med och betalar in till finanserna. Det är just därför som sysselsättningen är så viktig. Varje procent i höjd sysselsättning förstärker statens finanser med cirka en miljard euro.

 

Det har inte varit helt enkelt att nå överenskommelse och det borde ha gått mycket snabbare. Det fanns dock mycket som spökade i bakgrunden. Därför tycker jag ändå att slutresultatet till sist blev så bra som det nu bara var möjligt med tanke på utgångsläget. De här åtgärderna kommer inte vara tillräckliga för att lösa våra utmaningar, men det är helt klart steg i rätt riktning.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Interpellation om klimatförändringen och tryggande av energiförsörjningen

Det är mycket bra att Samlingspartiet visar intresse för den pågående och skrämmande klimatförändringen. Klimatförändringen har pågått i decennier. Samlingspartiet väljer nu att kraftigt kritisera regeringen för dess miljöpolitik då det återstår fyra arbetsveckor av denna regeringsperiod. Det kan jag inte klassa som annat än blott valpolitik.
17.01.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om Finlands EU-ordförandeskap

Låt mig komma med ett frankt påstående: 2006 var året då federalismen tog några ordentliga steg framåt i det finländska EU-tänkandet. Detta av två orsaker: Europaparlamentet visade sig vara en fungerande institution och parlamentet bidrog kraftigt till att göra beslutsprocessen i EU till en tydlig politisk process- vilket också statsminister Vanhanen konstaterat i Bryssel i anslutning till servicedirektivet. Det var parlamentet och de politiska rörelserna i Europa som hade initiativet. Och det finländska ordförandeskapet hade ett gott samarbete med Europaparlamentet och tack vare det kunde många viktiga frågor inom EG-samarbetet ros i hamn.
11.01.2007 kl. 00:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2007

Jag vill börja med att tacka finansministern och mina kollegor för en enkel och snabb process i att nå en överenskommelse om riksdagens ändringar i budgetboken. Men jag vill ändå ägna lite tid åt att analysera hur riksdagen använder sin budgetmakt.
13.12.2006 kl. 00:00

Interpellation om bättre villkor för kvinnor i arbetslivet

Interpellanterna lyfter upp ett tema som sysselsatt flera generationer och som fortfarande är ett delvis olöst problem, det vill säga att skapa en större jämställdhet inom arbetslivet. Oppositionen påminner om att regeringen lovat befrämja jämställdheten genom ett program med målsättningen att få bort omotiverade löneskillnader.
30.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om alkoholpolitiken

Oppositionen skall ha ett erkännande för en saklig och välformulerad interpellationstext. Här behövs inga teoriska och känsloladdade reaktioner. Problemet är tillräckligt allvarligt ändå.
23.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om barnfamiljernas situation

Det är aningen svårt att lista ut vilken samhällsgrupp oppositionen anser att regeringen har misskött mest. För fyra veckor sedan var det studenterna, för tre veckor sedan var det pensionärerna och idag är det då barnfamiljerna som lider mest.
11.10.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00