Regeringens halvtidsgranskning

03.05.2021 kl. 11:34
Förra veckan lyckades regeringen nå en överenskommelse kring kommande års budgetram i samband med sin halvtidsgranskning.

Pandemin har blåst ett stort hål i de offentliga finanserna, och det kommer ta många år att betala av kostnaderna från krisen. Trots det är läget i statsfinanserna ändå lite bättre än man hade trott för bara ett halvår sedan. Det är en positiv sak och det visar också att de insatser som gjorts under pandemin på det stora hela varit rätt.

 

De kommande åren väntar dock anpassningar i ekonomin för att balansera statsfinanserna, som ifjol gjorde ett underskott på hisnande 18 miljarder euro. Resultaten från regeringens förhandling blir fokus på sysselsättningen. De beslut som fattades borde enligt finansministeriet leda till mellan 40-44 500 nya arbetsplatser. Detta i tillägg till de åtgärder som redan tagits och som beräknas ha gett 31-33 000 nya arbetsplatser, bara pandemin släpper greppet om ekonomin.

 

Detta kommer förstärka de offentliga finanserna med många hundra miljoner euro per år. Ytterligare sysselsättningsåtgärder, som ska stärka finanserna med 110 miljoner euro extra per år, förbereds inför förhandlingarna av nästa års budget, som hålls inkommande sommar.

 

Regeringen beslöt även att hushållsavdraget höjs och utvecklas. Det är jag själv glad för eftersom det stöder tjänstesektorn, också på Åland. Här har Finland legat efter Sverige. Det här kommer helt säkert generera ytterligare arbetsplatser, som inte ens finns med i de beräkningar man tagit med i finansministeriets uppskattningar.

 

Regeringen förbereder även nedskärningar på 370 miljoner euro per år för att bromsa skuldsättningen. Det kommer drabba flera ministerium och en del projekt. Kommunikationsministeriet kommer drabbas hårdast, vilket gör att det inte påverkar Åland så mycket. Inga nedskärningar eller höjda avgifter kommer för sjöfarten, vilket är mycket viktigt och är en sak som jag så klart bevakat noga.

 

Skattehöjningar på 100-150 miljoner euro planeras för nästa år. Man kommer ändå inte röra företagsskatten eller skatten på arbete, vilket var viktigt för svenska riksdagsgruppen. Detta för att säkerställa att det alltid ska löna sig att ta ett arbete och att Finland inte ska tappa konkurrenskraft.

 

Ett elenergistöd för den energiintensiva industrin kommer införas för att förstärka företagens internationella konkurrenskraft och slå vakt om Finlands exportindustri. Dessutom ska arbetskraftsinvandring underlättas. En röd tråd i budgeten är också att samtidigt göra en omställning till ett mer hållbart samhälle..

 

Jag är själv rätt nöjd med detta paket. Detta görs framförallt för att skapa mer jobb och arbetsplatser vilket behövs för att vi ska kunna finansiera vårt välfärdssamhälle på sikt. Om vi skulle ha 80 % sysselsättning i Finland skulle vi kunna höja de offentliga utgifterna och samtidigt sänka skatterna eftersom vi skulle vara fler som är med och betalar in till finanserna. Det är just därför som sysselsättningen är så viktig. Varje procent i höjd sysselsättning förstärker statens finanser med cirka en miljard euro.

 

Det har inte varit helt enkelt att nå överenskommelse och det borde ha gått mycket snabbare. Det fanns dock mycket som spökade i bakgrunden. Därför tycker jag ändå att slutresultatet till sist blev så bra som det nu bara var möjligt med tanke på utgångsläget. De här åtgärderna kommer inte vara tillräckliga för att lösa våra utmaningar, men det är helt klart steg i rätt riktning.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Gruppanförande 7.4

Regeringens förslag till tilläggsbudget
07.04.2010 kl. 17:00

Gruppanförande 18.2

Gruppanförande i debatten i anledning av regeringens redogörelse om Afghanistan
19.02.2010 kl. 09:20

Gruppanförande 9.2

Gruppanförande i riksdagsdebatten i anledning av statsministerns meddelande om regeringens politik
09.02.2010 kl. 13:45

Gruppanförande i responsdebatten om statsbudgeten för år 2010

Äntligen syns det ljus i ändan av tunneln! Enligt färska uppgifter från Statistikcentralen har bruttonationalprodukten svängt till tillväxt under årets tredje kvartal. Det samma gäller åtta av Finlands tio viktigaste exportländer. Men där slutar de goda nyheterna för dagen.
14.12.2009 kl. 13:45

Statsrådets redogörelse om kommun- och servicestrukturreformen

Kommun- och servicestrukturreformen är en av de viktigaste strukturpolitiska förändringsprocesserna som detta land någonsin upplevt. Samtidigt är den ett av denna regerings viktigaste projekt. Det innebär samtidigt att denna redogörelse är av största vikt och vi måste noggrant avväga hur vi ska fortsätta och förädla denna process. De problem som uppstått i reformen måste samtidigt tas på största allvar!
24.11.2009 kl. 15:05

Valtioneuvoston kunta- ja palvelurakenneuudistusta koskevasta selonteko

Kunta- ja palvelurakenneuudistus on yksi maamme merkittävimmistä rakennepoliittisista muutosprosesseista. Sa-manaikaisesti se on tämän hallituksen tärkeimpiä hankkeita. Tämä merkitsee myös sitä, että tämä selonteko on mitä tärkein, ja meidän on tarkkaan harkittava miten jatkamme ja kehitämme tätä prosessia. Uudistuksessa syntyneisiin ongelmiin on suhtauduttava erittäin vakavasti!
24.11.2009 kl. 15:00

Debatt om Finland och de arktiska områdena

Den arktiska regionen väcker definitivt ett stort politiskt och ekonomiskt intresse på global nivå. Klimatforskarna har redan för länge sedan slagit larm och varnat för att områdena närmast polerna kommer att påverkas klimatuppvärmningen först och att förändringen kommer att vara dramatisk där. Finland och de övriga nordiska länderna har därför ett särskilt ansvar att både inom EU och i internationella sammanhang uppmärksamma den arktiska regionen och människorna som lever där.
18.11.2009 kl. 15:00