Det handlar om Finlands framtid

08.05.2021 kl. 11:19
I politiken kan det ibland svänga snabbt. Det som normalt för regeringen hade varit en tvådagars halvtidsria, blev en utdragen historia.

Kvintetten, dvs regeringens fem partiledare, förhandlade på Ständerhuset i ca 10 dagar om vägen framåt för vårt land. En fullskalig regeringskris var nära. Till slut hittade vi de kompromisser som krävdes för att regeringen kunde fortsätta att tillsammans lotsa Finland vidare.

Världsekonomin liksom Finlands ekonomi förväntas sätta fart i år, och Finland har i internationella jämförelser klarat sig bra. Vår väg framåt handlar om tillväxt, konkurrenskraft, kunnande, sysselsättning, investeringar och en välmående befolkning med en positiv framtidstro. Vi måste våga tro på oss själva och på framtiden.

Här på den sk. exportkusten vet vi att Finland lever av exporten. För våra företag är det centralt att kunderna ute i världen fortsätter beställa varor och tjänster av oss. Om efterfrågan sinar påverkas också arbetstillfällena i vårt land negativt. Därför ligger det i vårt intresse att EU:s inre marknad så snabbt som möjligt återhämtar sig. Annars blir det också utmanande för våra företag att återhämta sig och växa. Över hälften av vår export går nämligen till EU.

EU:s återhämtningsinstrument är mycket viktigt för både Finland och Europa. Det stöder investeringar, innovationer och forskning, och en övergång till ett mera klimatsmart Finland. Skulle riksdagen nästa vecka sätta tummen ner,  skulle såväl stödpaketet som hela EU:s budget för de kommande sju åren samtidigt falla. Det här kunde i värsta fall sätta hela EU i gungning.
 

Riksdagens grundlagsutskott slog förra veckan fast att stödpaketet måste godkännas med 2/3 majoritet. Strax efteråt meddelade Samlingspartiet att de tänker rösta blankt i frågan. Det vill säga de skulle inte ta ställning. Nu i torsdags ändrade partiet åsikt och meddelade att en majoritet av partiets ledamöter nog kommer att stöda paketet. En del kommer att rösta nej. Ett dylikt velande kring en så stor och för hela vårt land och EU avgörande fråga har jag sällan sett. Allra minst från ett parti som säger sig vara EU- och företagarvänligt. För en stund lekte jag med tanken - vad månne Angela Merkel sagt till sin partikamrat Petteri Orpo om de träffats. Att rösta något annat än för paketet är ansvarslöst med tanke på de konsekvenser det kunde få.

Det står klart att vi inte kan fortsätta skuldsätta oss i all evighet. Den kris som viruset fört med sig har motiverat en tillfälligt ökad skuld, men nu behövs trovärdig ekonomisk politik, som på sikt stävjar skuldsättningen.

Finländarnas ekonomiska svårigheter har ökat under de senaste åren. Nu måste vi hjälpa de som har ekonomiska problem att komma på fötter igen. Under ramförhandlingarna slog regeringen fast ett åtgärdspaket för att minska överskuldsättningen och ge företagare en andra chans.

Bland åtgärderna finns ett positivt kreditupplysningsregister som skulle ge kreditgivare bättre insikt i kreditsökandes betalningsförmåga, en förnyelse av skuldsaneringslagen och en utredning kring sänkning av snabblånens räntetak. Vi kommer också att förkorta lagringstiden för betalningsanmärkningar så, att anmärkningen avlägsnas 30 dagar efter att skulden betalats, istället för dagens 2 år. 

Politik handlar om samhällsbygge, på alla nivåer, det handlar om din och min vardag. Det arbetet börjar på lokal nivå. Därför är det kommande kommunalvalet också så viktigt. Jag uppmanar alla att gå och rösta. Valet handlar om hur våra kommuner och städer styrs i framtiden. Använd din demokratiska rättighet. Att rösta är att påverka!

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00