Statsrådet redogörelse om utbildningspolitiken

05.05.2021 kl. 14:30
Gruppanförandet hållet av ledamot Mikko Ollikainen

Ärade talman,

Detta är den första utbildningspolitiska redogörelsen på 15 år, äntligen.

Det är ett brett dokument som sträcker sig från småbarnspedagogiken till högskolorna och universiteten. Den beskriver bra nuläget, mycket bra, och ja, det har gjorts i princip förnyelser och reformer på alla stadier under de 15 senaste åren men nu finns allt paketerat som en helhet.

Redogörelsen drar också upp riktlinjerna för fritt bildningsarbete, kontinuerligt lärande, lärarutbildning – men tar också upp vilken utbildning som ska erbjudas personer med invandrarbakgrund, hur pedagogiken för personer med funktionsnedsättning ska se ut, samt även den samiskspråkiga utbildningen.

 

Det finns en särskild del som behandlar den svenskspråkiga utbildningen och det är bra att den grundar sig på utredningsperson Gun Oker-Bloms aktuella rapport.

 

Redogörelsens framtidsperspektiv sträcker sig till 2040-talet.

I det perspektivet står det finländska samhället inför många stora förändringar som alla innebär utmaningar. Vi har förändringar i befolkningsstrukturen, med bland annat mindre årskullar, och den regionala särutvecklingen. Den snabba utvecklingen inom arbetslivet och digitaliseringen förutsätter nya verksamhetssätt och strukturer på alla utbildningsnivåer.

Kontinuerligt lärande och ett nära samarbete mellan arbete och kompetensutveckling – det är det enda som ger ett tillräckligt omställningsskydd för individer och samtidigt konkurrensfördelar för företag. I många avseenden tvingas vi alla tänka om kring lärande.

Svenska riksdagsgruppen och SFP anser att det är bra att småbarnspedagogik, förskoleundervisning och grundläggande utbildning samlas till en tydlig helhet – den lagreform som redogörelsen talar om behövs.

Då vi nu diskuterar utbildningen i ett längre perspektiv är det också viktigt att tala om akuta frågor. Coronakrisen har varit en svår prövning för många unga människors mentala hälsa. Mer än någonsin behöver vi nu se till att de strukturer som stöder ungas välmående är i skick. Välmående barn och unga lär sig bäst.

Under coronakrisen har samhället i flera avseenden utvecklats digitalt. Det är ytterst viktigt att man utarbetar en nationell digital strategi som täcker hela utbildningsfältet och som fungerar som åtgärdsprogram för digitala pedagogiska lösningar.

 

Ärade talman,

Det finns många viktiga skrivningar i redogörelsen som vår grupp arbetat målmedvetet för. Avgifterna för småbarnspedagogik ska sänkas och på sikt ska småbarnspedagogiken bli avgiftsfri för minst 4 timmar per dag. Vi ska höja andelen barn som deltar i småbarnspedagogiken till en nordisk nivå – Finland har legat efter här.

Målet är att minst hälften av de unga avlägger en högskoleexamen 2030. För detta måste nybörjarplatserna utökas, på båda nationalspråken.

Ett viktigt och ambitiöst mål är att antalet utländska examensstuderande ska tredubblas före 2030. Och då ska de som avlagt sin examen i Finland också ha förbättrade möjligheter att få arbete här.

SFP anser också att det ligger i alla studerandes intresse att inkomstgränserna höjs för att främja kombinationen av studier och arbete.

 

Ärade talman,

 

I redogörelsen finns också konkreta visioner hur Finland ska utvecklas som ett tvåspråkigt samhälle. Kunskaperna i modersmålet och det andra inhemska språket stärks och utvecklas, naturligtvis inklusive undervisningen i modersmålsinriktad finska och svenska. Här behöver man satsa på att stärka lärarnas kompetens.

Här man se de båda inhemska språken som möjligheter och komma ifrån onödigt tvångstänkande. Vi välkomnar programmet för att utveckla undervisningen i finska respektive svenska som andraspråk. Utifrån programmet ska vi etablera högklassiga och attraktiva studievägar genom alla stadier. Att Undervisnings- och kulturministeriet nu får en person med ansvar för den svenskspråkiga utbildningen är väldigt viktigt.

 

Den utbildningspolitiska redogörelsen är ett tydligt uttryck för att regeringen vill att Finland ska vara ett samhälle som satsar på utbildning. Halvtidsgranskningens beslut om att inte skära ned på regeringens tidigare satsningar på utbildningsresurserna var en tydlig signal: Investeringar i utbildning betalar sig alltid tillbaka.

Vi behöver också mera diskussion och debatt om utbildningspolitiken – på alla nivåer. Världen förändras i rasande takt och utbildningen ska vara steget före. Genom att hålla frågorna aktuella kan vi bäst garantera att målsättningarna också blir konkret verklighet.

Senast om tio år finns det skäl att uppdatera utbildningspolitiken. Vi ska inte vänta femton år på nästa gång.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15