Den svåraste ramrian sen 90-talet

19.04.2021 kl. 13:25
I en internationell ekonomisk jämförelse har Finland klarat coronapandemin förhållandevis bra. Pandemin har ändå blåst ett stort hål i budgetramen för de offentliga finanserna.

Finlands statliga finanser har gjort underskott de senaste tio åren, vilket ökat statsskulden. Som tur är har den ändå varit på så pass hanterlig nivå att man kunnat stöda ekonomin under pandemin för att upprätthålla offentlig service samt förhindra en konkursvåg. Alla alternativ hade varit sämre och riksdagen har därför varit enig då man gjort åtgärderna. Man måste ändå vara ärlig och konstatera att den växande statsskulden ökat bördan för kommande generationer. Den har också minskat vårt spelutrymme och vår resiliens att klara framtida kriser.

 

Det är därför nu av ännu större vikt, än före pandemin, att lyckas bryta skuldsättningsspiralen eftersom vi annars i värsta fall i framtiden kan tappa vår självständiga kontroll över finanserna. Våra statsfinanser är nämligen inte lika starka som Danmarks, Sveriges eller Tysklands, som vi ofta jämför oss med. Det är ett problem.

 

Det finns tre vägar framåt för att balansera de offentliga finanserna. Det första är att öka intäkterna genom att höja skatter och avgifter. Det andra är att skära på utgifterna genom att försämra den offentliga servicen. Jag vill varken skära i välfärden eller höja skatterna. Därför tror jag på den tredje vägen.

 

Det är att genomföra strukturella reformer som höjer på sysselsättningsgraden samt ökar produktiviteten. Finland behöver helt enkelt få fler finländare att arbeta samt att vi håller oss friska. Här har Finland redan länge legat efter alla övriga nordiska länder, Holland och Tyskland. Skulle hela Finland ha den sysselsättning som Åland eller Österbotten normalt har skulle vi klara av att amortera på statsskulden utan att höja skatter eller försämra välfärden. Eftersom övriga Norden lyckats med det kan det inte vara omöjligt heller för Finland.

 

Två strukturella reformer som regeringen redan enats om är att avskaffa pensionsslussen samt införa en ny aktiveringsmodell på arbetsmarknaden. De är dock inte tillräckliga för att nå sysselsättningsmålet som dessutom måste höjas för att återbetala all stimulans som gjorts under pandemin.

 

Här finns stora ideologiska skillnader mellan regeringspartierna. De måste man överbrygga under kommande veckas halvtidsgranskning och genomgång av budgetramen för att skapa de åtgärder som behövs för att sätta Finland på en stabil ekonomisk kurs där vi inte varje år lever över våra tillgångar. Annars kommer väggen förr eller senare komma emot.

 

Klart man kan skjuta frågorna framför sig ytterligare, men det gör de bara jobbigare. Det är alltid bättre att göra anpassningar före man har kniven mot strupen.

 

Vid sidan av sysselsättningen kommer frågan vara om och hur man kommer röra själva utgiftsramen i budgeten. Världen är annorlunda idag än den var före pandemin. Samtidigt är utmaningarna som fanns före pandemin helt desamma. Under pandemins våta filt finns privata besparingar som bör innebära att servicesektorn kan komma tillbaka snabbt när vi får pandemin under kontroll. Därför är det viktigt att inte genomföra kostnadsdrivande överstimulerande åtgärder.

 

Veckans ramria kommer vara den svåraste sedan 90-talet, före ett kommunalval som ökar de politiska riskerna, samt i ett regeringssamarbete som kantats av förtroendetärande läckor. Samtidigt erbjuder ramrian en chans för regeringen att visa handlingskraft som stärker den framåt de kommande två åren, om man lyckas. Resultatet ser vi efter ramrian på onsdag och torsdag den här veckan.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30

Remissdebatt om statsrådets redogörelse om ramarna för statsfinanserna 2009-2012

Ett lands framgång beror på många saker - kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet för att ta några exempel. En annan framgångsfaktor är sysselsättningen. Det är därför som Matti Vanhanens regering gör rätt när den prioriterar sysselsättningen.
25.03.2008 kl. 12:15

Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkas verksamhet

Gruppanförande
11.03.2008 kl. 14:55

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30