Den svåraste ramrian sen 90-talet

19.04.2021 kl. 13:25
I en internationell ekonomisk jämförelse har Finland klarat coronapandemin förhållandevis bra. Pandemin har ändå blåst ett stort hål i budgetramen för de offentliga finanserna.

Finlands statliga finanser har gjort underskott de senaste tio åren, vilket ökat statsskulden. Som tur är har den ändå varit på så pass hanterlig nivå att man kunnat stöda ekonomin under pandemin för att upprätthålla offentlig service samt förhindra en konkursvåg. Alla alternativ hade varit sämre och riksdagen har därför varit enig då man gjort åtgärderna. Man måste ändå vara ärlig och konstatera att den växande statsskulden ökat bördan för kommande generationer. Den har också minskat vårt spelutrymme och vår resiliens att klara framtida kriser.

 

Det är därför nu av ännu större vikt, än före pandemin, att lyckas bryta skuldsättningsspiralen eftersom vi annars i värsta fall i framtiden kan tappa vår självständiga kontroll över finanserna. Våra statsfinanser är nämligen inte lika starka som Danmarks, Sveriges eller Tysklands, som vi ofta jämför oss med. Det är ett problem.

 

Det finns tre vägar framåt för att balansera de offentliga finanserna. Det första är att öka intäkterna genom att höja skatter och avgifter. Det andra är att skära på utgifterna genom att försämra den offentliga servicen. Jag vill varken skära i välfärden eller höja skatterna. Därför tror jag på den tredje vägen.

 

Det är att genomföra strukturella reformer som höjer på sysselsättningsgraden samt ökar produktiviteten. Finland behöver helt enkelt få fler finländare att arbeta samt att vi håller oss friska. Här har Finland redan länge legat efter alla övriga nordiska länder, Holland och Tyskland. Skulle hela Finland ha den sysselsättning som Åland eller Österbotten normalt har skulle vi klara av att amortera på statsskulden utan att höja skatter eller försämra välfärden. Eftersom övriga Norden lyckats med det kan det inte vara omöjligt heller för Finland.

 

Två strukturella reformer som regeringen redan enats om är att avskaffa pensionsslussen samt införa en ny aktiveringsmodell på arbetsmarknaden. De är dock inte tillräckliga för att nå sysselsättningsmålet som dessutom måste höjas för att återbetala all stimulans som gjorts under pandemin.

 

Här finns stora ideologiska skillnader mellan regeringspartierna. De måste man överbrygga under kommande veckas halvtidsgranskning och genomgång av budgetramen för att skapa de åtgärder som behövs för att sätta Finland på en stabil ekonomisk kurs där vi inte varje år lever över våra tillgångar. Annars kommer väggen förr eller senare komma emot.

 

Klart man kan skjuta frågorna framför sig ytterligare, men det gör de bara jobbigare. Det är alltid bättre att göra anpassningar före man har kniven mot strupen.

 

Vid sidan av sysselsättningen kommer frågan vara om och hur man kommer röra själva utgiftsramen i budgeten. Världen är annorlunda idag än den var före pandemin. Samtidigt är utmaningarna som fanns före pandemin helt desamma. Under pandemins våta filt finns privata besparingar som bör innebära att servicesektorn kan komma tillbaka snabbt när vi får pandemin under kontroll. Därför är det viktigt att inte genomföra kostnadsdrivande överstimulerande åtgärder.

 

Veckans ramria kommer vara den svåraste sedan 90-talet, före ett kommunalval som ökar de politiska riskerna, samt i ett regeringssamarbete som kantats av förtroendetärande läckor. Samtidigt erbjuder ramrian en chans för regeringen att visa handlingskraft som stärker den framåt de kommande två åren, om man lyckas. Resultatet ser vi efter ramrian på onsdag och torsdag den här veckan.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om barnfamiljernas situation

Det är aningen svårt att lista ut vilken samhällsgrupp oppositionen anser att regeringen har misskött mest. För fyra veckor sedan var det studenterna, för tre veckor sedan var det pensionärerna och idag är det då barnfamiljerna som lider mest.
11.10.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om pensionärernas inkomster

Riksdagen är på väg att sätta modernt rekord i antalet interpellationer. Vi debatterar idag den femtonde interpellationen för denna period – och då har vi ännu ett år kvar. Under de två tidigare perioderna stannade antalet vid tolv och tretton interpellationer. Det verkar dessutom som om oppositionen indelat väljargrup-perna mellan sig; vänstern talar om pensionärerna, de gröna om barnfamiljerna medan samlingspartiet värnar om kommunerna.
19.09.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om statsbudgeten för år 2007

Ett tack till finansministern och regeringen för presentationen av regeringsperiodens sista budgetförslag. Då vi debatterade den första budgeten hösten 2003 var det ingen i oppositionsleden som trodde att regeringens strama, men ansvarsfulla, budgetramar skulle hålla. Idag får vi alla konstatera att regeringen lyckades genomföra vad den lovat. Statsekonomin är i balans, finländarnas hushållskassa har ökat tack vare systematiska skattesänkningar och de flesta grupper har fått sina stöd förhöjda.
12.09.2006 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i militär krishanteringsoperation i Libanon

Regeringen föreslår att Finland skall delta i FN-operationen i södra Libanon genom att skicka 250 män och kvinnor till regionen. Svenska riksdagsgruppen stöder förslaget. Regeringens begäran om fullmakt för denna fredsbevararoperation står i linje med den säkerhetspolitiska linje och globala ansvar som Svenska riksdags-gruppen talat för.
05.09.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00