Nya grepp behövs för att öka arbetsrelaterad invandring

13.04.2021 kl. 10:00
Vi behöver radikalt snabbare lovprocesser och vårt samhälle behöver i grunden lägga om sin attityd när det gäller arbetsrelaterad invandring.

Det betonar Anders Adlercreutz, gruppordförande för Svenska riksdagsgruppen.


–  Arbetsrelaterad invandring behövs för att höja sysselsättningsgraden. Våra företag vill växa och ha framgång internationellt. Då måste vi satsa på kunnande och då får inte långsamma lovprocesser bli ett hinder för rekrytering av kunnig personal, säger Adlercreutz.
Han hänvisar till Arbets- och näringsministeriets uppgifter om att år 2019 kunde cirka 65 000 nya arbetsplatser inte grundas på grund av att det saknades kunnig personal.

– Det här är oacceptabelt höga siffror. Konkreta åtgärder som ökar den arbetsrelaterade invandringen, måste finnas på regeringens bord då man om en vecka i halvtidsgranskningen tar beslut för att höja sysselsättningsgraden.

Adlercreutz tycker att regeringen i denna fråga borde lyssna på ekonomisten Vesa Vihriälä. Han har efterlyst förenklade lovprocesser, men också stark marknadsföring och förändrade attityder i samhället, så att invandrare känner sig välkomna.

– I Finland har vi en klar trend att den arbetsföra befolkningen minskar och det tillskott vi får beror nästan uteslutande på invandring. Det här är inte åsikter, utan realiteter som vi bör kunna acceptera och ta som en möjlighet, säger Adlercreutz.

– Vi bör utan dröjsmål verkställa regeringsprogrammets mål om att lovprocesserna helt enkelt inte får ta längre än 30 dagar. Dessutom behövs en snabbare process för experter och startupföretagare med familjer som kan ge beslut om uppehållstillstånd inom 14 dagar, säger han.
 

 

Anders Adlercreutz

Gruppanföranden

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30

Remissdebatt om statsrådets redogörelse om ramarna för statsfinanserna 2009-2012

Ett lands framgång beror på många saker - kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet för att ta några exempel. En annan framgångsfaktor är sysselsättningen. Det är därför som Matti Vanhanens regering gör rätt när den prioriterar sysselsättningen.
25.03.2008 kl. 12:15

Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkas verksamhet

Gruppanförande
11.03.2008 kl. 14:55