Nya grepp behövs för att öka arbetsrelaterad invandring

13.04.2021 kl. 10:00
Vi behöver radikalt snabbare lovprocesser och vårt samhälle behöver i grunden lägga om sin attityd när det gäller arbetsrelaterad invandring.

Det betonar Anders Adlercreutz, gruppordförande för Svenska riksdagsgruppen.


–  Arbetsrelaterad invandring behövs för att höja sysselsättningsgraden. Våra företag vill växa och ha framgång internationellt. Då måste vi satsa på kunnande och då får inte långsamma lovprocesser bli ett hinder för rekrytering av kunnig personal, säger Adlercreutz.
Han hänvisar till Arbets- och näringsministeriets uppgifter om att år 2019 kunde cirka 65 000 nya arbetsplatser inte grundas på grund av att det saknades kunnig personal.

– Det här är oacceptabelt höga siffror. Konkreta åtgärder som ökar den arbetsrelaterade invandringen, måste finnas på regeringens bord då man om en vecka i halvtidsgranskningen tar beslut för att höja sysselsättningsgraden.

Adlercreutz tycker att regeringen i denna fråga borde lyssna på ekonomisten Vesa Vihriälä. Han har efterlyst förenklade lovprocesser, men också stark marknadsföring och förändrade attityder i samhället, så att invandrare känner sig välkomna.

– I Finland har vi en klar trend att den arbetsföra befolkningen minskar och det tillskott vi får beror nästan uteslutande på invandring. Det här är inte åsikter, utan realiteter som vi bör kunna acceptera och ta som en möjlighet, säger Adlercreutz.

– Vi bör utan dröjsmål verkställa regeringsprogrammets mål om att lovprocesserna helt enkelt inte får ta längre än 30 dagar. Dessutom behövs en snabbare process för experter och startupföretagare med familjer som kan ge beslut om uppehållstillstånd inom 14 dagar, säger han.
 

 

Anders Adlercreutz

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00