Nystart och exitplan!

01.04.2021 kl. 07:47
För mig har påsken alltid varit en tid att få umgås med familjen. En tid med påskägg, god mat, påskris och barn utklädda till påskharar och påskhäxor, och möjligen en stämningsfull påskkonsert.

Påsken är också för mig en tid att andas ut och fundera på vad slutet av våren kunde bära med sig. Det är en möjlighet att omringad av nära och kära få umgås och fundera på framtida målsättningar och planer. Samtidigt uppmuntrar naturen oss till nyskapande då den dag för dag vackert presenterar ny grönska och stark vilja att slå ut i blom igen. Den här påsken blir igen lite annorlunda. Fortfarande lever vi mitt i coronapandemin, vilket betyder att alla familjemedlemmar inte kan komma hem. Det blir en hybrid-påskmiddag där vi umgås också på distans.

Vi är alla vid det här laget uttröttade på coronaviruset och allt det medfört. Jag hoppas att vi snart kan bli av med detta gissel som vi nu haft med oss över ett år. Jag vet att det är vår allas gemensamma önskan. I över ett år har vi också i regeringen fattat svåra beslut för att på bästa möjliga sätt värna om människors liv och hälsa.  Hittills har vi lyckats förhållandevis bra, men nu behöver vi också skifta fokus och börja blicka framåt.

Vaccineringarna har kommit bra igång och en stor del av den äldre befolkningen och riskgrupperna har snart fått sin första vaccindos. Vi kan i dagarna fira att en miljon finländare faktiskt fått den första dosen. Det innebär att vi så småningom får börja förbereda en övergång till det normala, fastän läget ännu är utmanande på många håll i landet. Vi behöver alltså våga börja tala om en exitstrategi, utan att för den skull tro att vi ännu inte skulle behöva fortsätta hålla smittkurvan nere. Det kommer att kräva vilja och aktiva val både nationellt, regionalt, i kommunerna och hos oss som individer. Vi måste alla fundera på hur vi kan bidra till att vi får hjulen att snurra igen. Sysselsättningen har lidit under pandemin, vilket i sin tur utmanar den offentliga ekonomin.

Sydösterbotten är på många sätt ett fint exempel på hur det på ett framgångsrikt sätt uppmuntras till företagande och ges förutsättningar för företag att verka. Det här är något resten av landet kunde lära sig av så att vi får nya arbetsplatser att födas och folk sysselsatta. Det är alldeles centralt att vi i hela Finland nu klarar av att stimulera ekonomin och uppnå en hållbar tillväxt. En god integrationspolitik i våra kommuner är också viktig.

En del av vägen framåt måste också handla om att vi värnar om de som lidit stora förluster under coronapandemin. För en del handlar det om personliga utmaningar man fått utstå, medan det för andra kan vara professionella svårigheter. Båda är lika viktiga att beakta. För branscher vars verksamhet drabbats hårt, som exempelvis kultur- och evenemangsbranschen, bereder regeringen ännu ytterligare stödpaket. Restaurangerna ska naturligtvis också kompenseras.

Mina tankar går också speciellt till alla de som under coronapandemin känt ensamhet, de barn och unga som haft det svårt i skolan till följd av distansundervisningen och de som mist någon kär. Det är viktigt att vi tar hand om varandra och här behövs stödåtgärder.


Nyskapandet och återhämtningen från coronapandemins följder måste få mer fokus nu efter påsken. Det är dags att börja utarbeta en ambitiös exitplan som ger förutsättningar för sysselsättning, företagande och tillväxt samt förstås också beaktar människors välmående.


Jag önskar alla läsare en riktigt glad påsk!

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35