Grundlagsutskottet om rörelsefriheten

03.04.2021 kl. 07:27
Regeringen gav för ett par veckor sedan ett mycket uppmärksammat lagförslag om att få begränsa rörelsefriheten för att ytterligare försöka minska spridningen av coronaviruset.

Målsättningen var att i huvudstadsregionens kommuner samt i Åbo för en tre veckors period införa kraftiga begränsningar i hur människor fick röra sig. Efter att i två dagar hört en stor mängd sakkunniga kom vi i grundlagsutskottet fram till att lagförslaget inte var förenligt med grundlagen.

 

Lagförslaget kunde inte förvekligas på det sätt som regeringen tänkt. I likhet med övriga beslut i utskottet fanns inga politiska överväganden. Utskottet är partipolitiskt oberoende och fattar beslut i enlighet med utlåtanden från landets främsta grundlagsexperter, såväl professorer och justieombudsmannen. Alla var tämligen eniga i sina utlåtanden.

 

Därför var det sist och slutligen lätt för utskottet att bli enhälliga även om det politiska trycket i frågan var högt. Regeringen hade kommit till förslaget efter tre dagar av jobbiga förhandlingar där partierna sinsemellan i offentligheten var splittrade. Sådant ökar risken för att lagförslagen innehåller politiska kompromisser, inte noggranna juridiska övervägningar, som sedan skapat problem i grundlagsutskottet.

 

Justiekanslern, men också ansvarig understatssekreterare på statsrådets kansli, har fått mycket kritik över hur de alls kunde låta ett så här viktigt lagförslag gå till riksdagen utan att man hade säkerställt att det inte skulle strida mot grundlagen. Det är viktigt att man där går igenom rutinerna, men det är onödigt att peka finger. Alla försöker göra sitt bästa och alla jobbar under stor tidspress, politisk press samt stress. Slutresultatet visar ändå att systemet fungerar och att alla har sina roller där integritet finns. Så klart är det inte roligt för grundlagsutskottet som helhet eller för vår ordförande Antti Rinne, förra statsministern, att i praktiken vara med och fälla ett extremt viktigt lagförslag för hans efterträdare från samma parti. Det understryker dock att det i grundlagsutskottet enbart handlar om juridik, inte om politik. Grundlagens, och grundlagsutskottets, uppgift är hela tiden att säkerställa att ändamål inte börjar helga medlen, oavsett vad det gäller.

 

Vad var då problemet i själva lagförslaget. Lagförslaget var helt felaktigt uppbyggt eftersom det konstaterade att allt var förbjudet (att röra sig utanför hemmet) förutom det som var lagligt (undantag om att gå till butiken eller motionera etc). I en rättsstat så måste utgångspunkten alltid vara den omvända. Allt som inte är förbjudet är tillåtet. Det blir i praktiken omöjligt att hålla reda på en lång lista undantag människor skulle inte veta vad som är lagligt eller inte. Man skulle riskera att självkriminalisera de som tolkat ett undantag fel. Skulle man bryta mot lagen ifall man på vägen hem från matbutiken (lagligt skäl att gå ut enligt förslaget) skulle köpa med sig en bukett från blombutiken (inte lagligt skäl att gå ut enligt förslaget).

 

Vem som skulle bötfällas skulle också riskera bli svårbedömt vilket hade försatt poliserna i en osäker juridisk situation. På vissa punkter i lagförslaget sköt man ena över eller förbi målet för det man ville uppnå. Grundlagsutskottet såg att man kunde nå det man är ute efter med mer riktade insatser som inte skulle betyda så här kraftigt generella ingrepp i grundläggande rättigheter. Regeringen drog därför tillbaka lagförslaget från riksdagen i onsdags kväll innan påsk.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om pensionärernas inkomster

Riksdagen är på väg att sätta modernt rekord i antalet interpellationer. Vi debatterar idag den femtonde interpellationen för denna period – och då har vi ännu ett år kvar. Under de två tidigare perioderna stannade antalet vid tolv och tretton interpellationer. Det verkar dessutom som om oppositionen indelat väljargrup-perna mellan sig; vänstern talar om pensionärerna, de gröna om barnfamiljerna medan samlingspartiet värnar om kommunerna.
19.09.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om statsbudgeten för år 2007

Ett tack till finansministern och regeringen för presentationen av regeringsperiodens sista budgetförslag. Då vi debatterade den första budgeten hösten 2003 var det ingen i oppositionsleden som trodde att regeringens strama, men ansvarsfulla, budgetramar skulle hålla. Idag får vi alla konstatera att regeringen lyckades genomföra vad den lovat. Statsekonomin är i balans, finländarnas hushållskassa har ökat tack vare systematiska skattesänkningar och de flesta grupper har fått sina stöd förhöjda.
12.09.2006 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i militär krishanteringsoperation i Libanon

Regeringen föreslår att Finland skall delta i FN-operationen i södra Libanon genom att skicka 250 män och kvinnor till regionen. Svenska riksdagsgruppen stöder förslaget. Regeringens begäran om fullmakt för denna fredsbevararoperation står i linje med den säkerhetspolitiska linje och globala ansvar som Svenska riksdags-gruppen talat för.
05.09.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00