Sannfinländarnas angrepp på justitieministern är obegripligt

29.03.2021 kl. 11:16
Sannfinländarna beslöt att under riksdagens plenum i tisdags väcka misstroende mot justitieminister Anna-Maja Henriksson. Misstroendet handlar om att justitieministern, som leder justitieministeriet, på regeringens vägnar lämnat ett förslag om att ändra vallagen och skjuta upp kommunalvalet i riket med åtta veckor till den 13 juni.

Förslaget är dock inte justitieministerns eget eller ens regeringens trots att ett lagförslag så klart alltid måste beredas i ett ansvarigt ministeriums namn med medföljande tjänstemannaansvar. Förslaget att flytta fram valet fattades gemensamt av riksdagspartierna på ett möte. Åtta av nio partier ville flytta valet på grund av att man såg risker med att förrätta valet då pandemiläget nu är osäkert på flera platser i landet där de nya mutationerna ändrat riskbedömningen på kort tid. Det enda partiet som motsatte flytten av valet var sannfinländarna.

 

Partiet sökte nu någon de kunde skylla på. Att skylla på justitieministern, som i en parlamentarisk process i praktiken bara fungerar som budbärare, är helt obegripligt och djupt orättvist. Justitieministern, oavsett vem det är, har alltid hållit ett armslångt avstånd till diskussioner om val eftersom det inte är regeringen som ska diktera villkoren. I stället har justitieministeriets valchef Arto Jääskeläinen, den högsta statliga tjänstemannen på området, en central roll tillsammans med alla riksdagspartiers partisekreterare. I stora beslut tar man alltid hjälp av oberoende grundlagsexperter. Så också denna gång.

 

Att flytta ett val är en mycket allvarlig sak och just därför måste det finnas tydliga skäl för att göra det. Institutet för hälsa och välfärd, THL, målade upp olika scenarier inför valdagen. Det värsta scenariot visade på en så stor mängd smittade att risken för att många inte skulle kunna utnyttja sin rösträtt på ett tryggt sätt var överhängande. Om människor är sjuka i coronaviruset på valdagen skulle de inte kunna utnyttja sin rösträtt. Om människor sitter i karantän skulle det gå att ordna möjlighet att rösta, men inte om antalet var för stort. Om människor är rädda för att bli smittade kanske man inte använder sin rösträtt. Dessutom måste valfunktionärer känna att det är tryggt. Alla dessa saker för med sig risker för både legitimiteten och hela valets giltighet.

 

Ifall en viss andel av en kommuns röstberättigade inte har möjlighet att använda sin rösträtt finns risken att valet i de kommunerna skulle ogiltigförklaras och behöva förrättas på nytt. Därför är det rimligt att flytta fram valet en relativt kort tid för att säkerställa hälsosäkerheten. Det gör man nu ytterligare genom att förlänga tiden för förhandsröstning, kunna arrangera utomhus- eller drive-in-röstning samt hoppas på att viruset trängs tillbaka överlag av det varmare vädret. Dessutom kommer många hundratusentals fler finländare vara vaccinerade då.

 

Grundlagsutskottet var riksdagens ansvariga utskott i ärendet. Vi hörde landets främsta sakkunniga. Alla stödde framflyttande av valet. Utskottet godkände flytten enhälligt, också de tre sannfinländska medlemmarna i utskottet. Därför är det obegripligt att partiet ändå föreslog misstroende mot justitieministern. Det är inget annat än politisk teater. Justitieministern fick ett betryggande stöd i förtroendeomröstningen i fredags. Hon fick så klart mitt fulla stöd.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45