Sannfinländarnas angrepp på justitieministern är obegripligt

29.03.2021 kl. 11:16
Sannfinländarna beslöt att under riksdagens plenum i tisdags väcka misstroende mot justitieminister Anna-Maja Henriksson. Misstroendet handlar om att justitieministern, som leder justitieministeriet, på regeringens vägnar lämnat ett förslag om att ändra vallagen och skjuta upp kommunalvalet i riket med åtta veckor till den 13 juni.

Förslaget är dock inte justitieministerns eget eller ens regeringens trots att ett lagförslag så klart alltid måste beredas i ett ansvarigt ministeriums namn med medföljande tjänstemannaansvar. Förslaget att flytta fram valet fattades gemensamt av riksdagspartierna på ett möte. Åtta av nio partier ville flytta valet på grund av att man såg risker med att förrätta valet då pandemiläget nu är osäkert på flera platser i landet där de nya mutationerna ändrat riskbedömningen på kort tid. Det enda partiet som motsatte flytten av valet var sannfinländarna.

 

Partiet sökte nu någon de kunde skylla på. Att skylla på justitieministern, som i en parlamentarisk process i praktiken bara fungerar som budbärare, är helt obegripligt och djupt orättvist. Justitieministern, oavsett vem det är, har alltid hållit ett armslångt avstånd till diskussioner om val eftersom det inte är regeringen som ska diktera villkoren. I stället har justitieministeriets valchef Arto Jääskeläinen, den högsta statliga tjänstemannen på området, en central roll tillsammans med alla riksdagspartiers partisekreterare. I stora beslut tar man alltid hjälp av oberoende grundlagsexperter. Så också denna gång.

 

Att flytta ett val är en mycket allvarlig sak och just därför måste det finnas tydliga skäl för att göra det. Institutet för hälsa och välfärd, THL, målade upp olika scenarier inför valdagen. Det värsta scenariot visade på en så stor mängd smittade att risken för att många inte skulle kunna utnyttja sin rösträtt på ett tryggt sätt var överhängande. Om människor är sjuka i coronaviruset på valdagen skulle de inte kunna utnyttja sin rösträtt. Om människor sitter i karantän skulle det gå att ordna möjlighet att rösta, men inte om antalet var för stort. Om människor är rädda för att bli smittade kanske man inte använder sin rösträtt. Dessutom måste valfunktionärer känna att det är tryggt. Alla dessa saker för med sig risker för både legitimiteten och hela valets giltighet.

 

Ifall en viss andel av en kommuns röstberättigade inte har möjlighet att använda sin rösträtt finns risken att valet i de kommunerna skulle ogiltigförklaras och behöva förrättas på nytt. Därför är det rimligt att flytta fram valet en relativt kort tid för att säkerställa hälsosäkerheten. Det gör man nu ytterligare genom att förlänga tiden för förhandsröstning, kunna arrangera utomhus- eller drive-in-röstning samt hoppas på att viruset trängs tillbaka överlag av det varmare vädret. Dessutom kommer många hundratusentals fler finländare vara vaccinerade då.

 

Grundlagsutskottet var riksdagens ansvariga utskott i ärendet. Vi hörde landets främsta sakkunniga. Alla stödde framflyttande av valet. Utskottet godkände flytten enhälligt, också de tre sannfinländska medlemmarna i utskottet. Därför är det obegripligt att partiet ändå föreslog misstroende mot justitieministern. Det är inget annat än politisk teater. Justitieministern fick ett betryggande stöd i förtroendeomröstningen i fredags. Hon fick så klart mitt fulla stöd.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00