Att flytta ett val

17.03.2021 kl. 05:58
För nästan exakt ett år sedan tog vi för första gången i bruk beredskapslagen i fredstid.

Om någon sagt då att vi om ett år kommer att leva med undantagsförhållanden, diskutera eventuella begränsningar i människors rörelsefrihet och skjuta upp kommunalvalet hade man väl närmast betraktats som mer eller mindre oseriös.

Coronaviruset har visat sig vara mer seglivat än vi kunde ana och nu sprider sig den sk. brittiska varianten snabbt. Det var också det som i praktiken fick åtta av nio riksdagspartier att inse att det klokaste vi nu kan göra är att flytta kommunalvalet från 18.4 till 13.6.

Sedan hösten har justitieministeriet och THL jobbat hårt för att det ska kännas tryggt att gå och rösta. Kommunerna har getts anvisningar om att det ska finnas tillräckligt med vallokaler, plexiglas, ansiktsmasker och handdesinficeringsmedel mm. De har ombetts söka lösningar för att människor ska kunna rösta utomhus och för t.ex. ”drive-in” röstningsmöjligheter. Man har sökt lösningar för en fungerande hemmaröstning, eftersom vi kan anta att det är flere som kommer att önska rösta hemma. De som ska sköta hemröstningen kommer också att få vaccin.

 

Det som justitieministeriet emellertid inte har kunnat rå på är själva coronaläget som har försämrats snabbt. Så snabbt att alla utom sannfinländarna hade beredskap att byta åsikt – kan man väl säga – över en natt, då THL fredag 5.3 förde fram att det är tryggare att ordna valet i maj-juni.

Det var ett svårt beslut för oss alla att ta. Tröskeln att flytta ett val i en demokrati ska vara hög. Val håller vi för att människor ska kunna komma till tals, visa sin åsikt och påverka hur samhället ska utvecklas. Det handlar om demokratins kärna. I en situation där risken var hög att människor inte pga. virussituationen skulle gå och rösta, fanns det uppenbara risker att valet skulle misslyckas och valdeltagandet bli lågt. Justitieministeriets tjänstemannasyn var också klar. Det fanns inte längre förutsättningar att ordna ett hälsosäkert val i april. Då incidensen stiger, ökar också smittorisken. Hur skulle man samtidigt kommunicera åt befolkningen att ni ska undvika kontakter men gå och rösta?

 

Kort och gott hade vi bara dåliga alternativ. Det gällde att välja det minst dåliga. I juni har troligen smittläget förbättrats och flere finländare har fått sitt vaccin, inklusive alla 70 år fyllda och de som hör till riskgrupp. Om flere kan och vill delta i valet i juni är redan det trots allt en vinst för demokratin!

 

Vissa har riktat kritik mot att vi inte har nätröstning i Finland eller att vi inte har möjlighet till brevröstning i hemlandet. Skulle det vara enkelt och lätt att genomföra, ja då hade det gjorts. Men nu är det varken enkelt eller lätt. Nätröstning är förknippat med omfattande risker för utomstående manipulation och cyberattacker. Brevröstning i större skala förknippas med risker för valhemligheten. Vem kan kontrollera att den som röstat gjort det av egen fri vilja? Klart är ändå att vi har orsak att lyfta diskussionen om framtidens sätt att rösta. Vi behöver ett system som också skulle klara av mycket exceptionella förhållanden. Beredskapslagen behöver uppdateras då vi kommit igenom denna kris. I samband med det arbetet är det också på sin plats att söka lösningar för genomförande av val i situationer där människors kontakter måste begränsas.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00