Vaccinutrikespolitik

15.03.2021 kl. 09:38
Finland och Åland får vacciner via inköpsprogrammet som EU administrerar.

Den europeiska läkemedelsmyndigheten har hittills godkänt fyra vacciner. Alla länder, inklusive Finland, skulle vilja ha mer snabbare. Prognosen är ändå att vi snart ska börja få betydligt mer. Vecka 10 kom 160 000 doser till Finland. Vecka 11 kommer 90 000 och vecka 12, 175 000. Så vid slutet av mars har vi fått sammanlagt 1,4 miljoner doser till Finland.

 

Det talas mycket om kinesiska och ryska vaccin. Det är viktigt att minnas att inte heller de vaccinerna finns i överflöd. Tvärtom. Trots massiv publicitet har Ryssland på fyra månader bara exporterat sammanlagt 1,25 miljoner doser av Sputnik V-vaccin. Exempelvis Slovakien fick 200 000 doser i en mycket uppmärksammad leverans. Men det är i praktiken nästan det som Finland (och Slovakien) nu får per vecka genom EU-programmet. Från och med april räknar man dock med att vi till Finland får i medeltal 450 000 doser per vecka, alltså totalt fem miljoner doser i andra kvartalet då vaccintillverkarnas produktionsstörningar åtgärdats.

 

Kinas vaccin av Sinopharm har också plågats av produktionsstörningar. De har målsättningen att kunna producera en miljard doser i år, vilket alltså inte ens räcker till hälften av landets egna vuxna befolkning, då två doser behövs. Att bolaget exporterat 550 000 doser till bland annat Ungern handlar framförallt om utrikespolitik. De kinesiska vaccinen finns inte och kommer inte finnas i tillräckliga volymer för att möta den globala efterfrågan i år.

 

Det ryska Sputnik V-vaccinet har inte heller det producerats i några enorma volymer och har också haft produktionsproblem. Analytiker säger att det har varit möjligt att exportera en del av vaccinet eftersom det funnits en skepsis bland den egna befolkningen mot vaccinet. Förra veckan bedömdes två miljoner ryska medborgare ha fått andra dosen och fyra miljoner ha fått den första. Detta i ett land med 144 miljoner invånare.

 

Så när det diskuteras om att köpa in vaccin utanför den europeiska koordineringen är det viktigt att komma ihåg att den globala tillgången inte finns. Man kan skriva kontrakt, men vaccin ligger inte och väntar i förråd utanför Europa och USA. Att kunna få några hundratusentals doser direkt av Kina eller Ryssland handlar framförallt om ländernas utrikespolitiska syften.

 

Det har varit rätt beslut av Finland att vara med i det europeiska programmet. Även om det haft en del problem, bland annat då EU-kommissionen behövde bygga upp en kompetens man inte hade samt att man i början alldeles för mycket prioriterade pris framom när man skulle få levereranserna (något som Storbritannien prioriterade framom pris). Programmet har ändå i huvudsak varit oerhört viktigt. Utan det skulle inte alla EU-länder ha fått tillgång till vaccin direkt eller till ett pris som de skulle ha haft råd med.

 

Om Finland hade kunnat få vaccin snabbare eller lika snabbt utan europeisk koordinering är svårt att säga. Sannolikt är svaret nej. Normalt köper Finland mycket vaccin, men eftersom det inte är de traditionella vaccinbolagen som lyckats ta fram coronavaccinen är det inte säkert att vi skulle ha varit särskilt långt fram i kön. Exempelvis större länder som Kanada och Australien får nu snällt vänta. Att Israel fått vaccin så snabbt har att göra med att landet gick med på att lämna över en stor mängd patientdata över landets befolkning till läkemedelsbolaget Pfizer.

 

Den europeiska koordineringen utesluter dock inte att Finland också utvecklar egna vaccin. Det gör man nu. Staten har stött det projektet och har gjort klart att både pengar och vilja finns för att fortsätta stöda det. Vi hoppas på att också det projektet fortsätter framgångsrikt.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Responsdebatt om redogörelsen om Finlands säkerhets- och försvarspolitik

Svenska riksdagsgruppen har många gånger framhållit att EU är den samarbetsram inom vilken Finland ska stärka säkerheten såväl i Europa som ur ett globalt perspektiv. Säkerheten och stabiliteten i EU och övriga Europa stärks genom den mångomtalade solidaritetsklausulen.
16.06.2009 kl. 13:55

Finlands säkerhets- och försvarspolitik

16.06.2009 kl. 10:35

Responsdebatt om budgetramarna 2010-2013

Som en följd av den ekonomiska krisen har hittills omkring 3 miljarder euro anvisats för stimulansåtgärder i vårt land – detta motsvarar omkring 1,5 % av BNP – en stor andel också med EU-mått mätt. Alla åtgärder som vidtas måste ha som målsättning att återställa tillväxten och balansen i vår ekonomi, motverka arbetslöshet och trygga vår betalningsförmåga – speciellt på lång sikt.
03.06.2009 kl. 13:35

Responsdebatt om Statsrådets EU-redogörelse

Också Svenska riksdagsgruppen sällar sig till skaran av röster som tycker att det är viktigt att oftare diskutera EU, Finlands roll i unionen och unionens framtid.
26.05.2009 kl. 15:00

Statsrådets redogörelse om EU-politiken

26.05.2009 kl. 10:35

Remissdebatt om statsrådets EU-redogörelse

Av statsrådets redogörelse över EU-politiken framgår regeringens vision om hur EU ska se ut, fungera och utvecklas till år 2020. Svenska riksdagsgruppen framhåller vikten av att alla skall kunna känna sig representerade i Bryssel och delaktiga i den politik som förs i EU.
16.04.2009 kl. 17:00