Jämställdhetsarbetet pågår också under pandemin

08.03.2021 kl. 15:58
Trots coronapandemin försvinner jämställdhetsfrågorna ingenstans.

Arbetet med dem kan inte heller ta paus, lika lite som vi har råd att pausa klimatarbetet. Sakerna utesluter inte heller varandra. Tvärtom ger den kommande återhämtningen från pandemin en möjlighet att också se över gamla strukturer och sättet vi arbetar på. Det kan stöda jämställdheten om vi tar chansen. Men frågorna kommer inte driva sig själva, därför måste vi fortsätta arbeta aktivt.

 

Idag firar vi den internationella kvinnodagen. Den är i år kanske viktigare än på många år på grund av just pandemin. Även om den kommande återhämtningen kan innebära många möjligheter har pandemin också inneburit väldigt många problem, också för jämställdheten. I vissa familjer har rädslan ökat. Då samhället dragit ner på fysiska kontakter genom både distansarbete och att mycket annat ställts in har det inneburit en större risk för kvinnor som utsätts för våld i hemmet. Färre utanför husets väggar har kunnat se varningsklockor.

 

Det här, tillsammans med hur barn och unga klarar sig då samhällen drar ner på fysiska kontakter, är något jag funderat mycket på och som oroat mig. Det är något vi också kontinuerligt har lyft upp då man diskuterat begränsningar för att bekämpa spridningen av coronaviruset.

 

Inget annat än nolltolerans kan gälla mot fysiskt och psykiskt våld i hemmet (och så klart också på andra platser). Här finns tyvärr dock mycket jobb kvar att göra. Här har du och jag samt vi alla som medmänniskor en viktig uppgift med att vara ännu mer alerta för att uppfatta varningssignaler och rop på hjälp i synnerhet nu då många fysiska sammankomster är inställda.

 

Senaste år har också inneburit några steg framåt för jämställdhetsarbetet på andra punkter. Ett sådant kliv är förslaget till ny föräldraledighet. Reformen går inte så långt som jag eller många andra hade hoppats på. I jämförelse med exempelvis föräldraledigheten i Sverige kommer Finland fortsättningsvis ligga efter, också med den nya reformen. Det är synd, men det gick inte att komma längre än så här då bland annat arbetsmarknadsparterna inte har en lika progressiv inställning till jämställdhet i vårt land som i övriga nordiska länder. Till er som är aktiv i dessa organisationer: Fortsätt driv på jämställdhetsarbetet. För det kommer nya reformer. Med det sagt är detta ändå ett betydande steg i rätt riktning och det kommer hjälpa många familjer, också då flexibiliteten inte minskar.

 

En annan sak jag är glad över är att jämställdheten inom idrotten tog ett kliv framåt då regeringen beslöt göra om en förordning som beslutar vilka matcher som måste kunnas ses av hela Finlands folk gratis på TV. Där har funnits herrarnas fotbolls och hockeymatcher i EM och VM, men inte damernas. Förrän nu. Då damerna efter en fantastisk bragd spelade till sig en biljett till nästa EM slutspel var risken stor att matcherna i framtiden skulle hamnat bakom betalmur om man inte ändrat förordningen. Det här bidrar till damlandslagets synlighet och på så vis också till att idrotten blir mer jämställd, vilket har betydelse – inte bara symboliskt.

 

Dessa frågor har jag själv engagerat mig aktivt i. Jämställdhetsfrågor har alltid varit viktiga för mig, men nuförtiden också som far till en liten dotter är det viktigt för mig att hon har möjlighet att förverkliga alla hennes drömmar på samma sätt som hennes jämnåriga killkompisar, oavsett vad det gäller. Glad internationell kvinnodag!

Mats Löfström

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00