Världens barnvänligaste land

06.03.2021 kl. 15:57
Finland ska vara världens barnvänligaste land. I vårt goda land ska varje barn och varje ungdom få känna sig trygg och säker. Här ska varje barn och ungdom uppleva att de är viktiga och att deras åsikt blir hörd. Här ska ingen behöva vara rädd eller känna sig ensam.

Det här kan kännas som långväga målsättningar, men genom att aktivt satsa på en barnvänlig politik kan vi nå dit. Under de snart två åren som den här regeringen har suttit har vi tagit många viktiga beslut som ska leda till ett mera barnvänligt samhälle. För ungefär en vecka sedan publicerades Finlands första nationella barnstrategi, där barnens rättigheter sätts i fokus. Barnstrategin ska utgöra grunden för en barnvänlig politik som sträcker sig över flera regeringsperioder. Bland annat ska varje barn och ung person ha nära och trygga vuxna i sitt liv, alla ska få gå i dagis och skola, och barnfamiljers fattigdom ska motverkas.

 

Det är även mycket annat viktigt som vi har gjort för att förbättra barns och ungas ställning och rättigheter. Bland annat har vi startat ett pilotförsök med tvåårig förskola, där även flera kommuner från vår region får vara med. Det här är något som SFP länge har förespråkat och jag är glad att vi nu har fått igång ett försök. Vi har också satt igång arbetet med Finlandsmodellen för hobbyverksamhet, som innebär att alla barn och unga ska ha rätt till en avgiftsfri och meningsfull hobby i samband med skoldagen. Också här är många kommuner från vår region med, bl.a. Jakobstad, Kronoby, Pedersöre och Larsmo.

 

Men ändå är det många barn och unga som under det här gånga coronaåret har mått dåligt. Det är tufft att inte få träffa sina vänner, inte gå i skolan som vanligt eller delta i sina hobbyer. Ett år är lång tid för var och en av oss – men särskilt för en ung människa eller ett barn. Därför är det viktigt att försöka ta barnens rättigheter och välmående i beaktande i alla coronabeslut som görs. Jag är glad att vi i regeringen bestämde att efter den kommande 3 veckor långa ”lockdown”-perioden undvika att restriktionerna riktar sig mot barn och unga. För att försöka lindra situationen har regeringen också satsat mera pengar på bl.a. barns och ungas välmående.

 

Vi borde också göra beslut lokalt som stärker barnens och de ungas rättigheter. Det var ett viktigt steg när vi på senaste stadsfullmäktigemöte beslöt att förbättra barnens delaktighet genom att gå in för ett barnparlament i Jakobstad där barn kan få sina röster hörda. Barnens åsikter är en tillgång i samhällsdiskussionen. När jag som justitieminister i november fick ta emot barnens åsikter som en del av kampanjen ”Om du fick bestämma i barnens republik” blev jag verkligt berörd av alla de fina förslag som barnen kom med. Över 1 500 initiativ hade skrivits och de var mångsidiga, genomtänkta och mycket viktiga. De lyfte t.ex. upp bättre skolmat, kostnadsfria fritidsaktiviteter, mera skateparker och lekplatser, att alla ska få gå i skolan gratis, att skolan ska vara fri från rasism och att inget barn ska lämnas ensamt eller mobbas i skolan. Det är viktigt att få känna att ens åsikt har betydelse, att man kan vara med och påverka också fastän man är liten eller ung.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35