Tankepaus i beslutsfattandet – för barnens skull

27.02.2021 kl. 06:50
Barn och ungas välmående har varit i fokus på senare tid. Mycket bra, det behövs verkligen.

Största delen av våra barn och unga mår bra men tyvärr ser vi att allt fler barn och unga mår sämre av olika orsaker. Illamåendet har eskalerat under den pågående coronapandemin.

Dessvärre har antalet smittade av coronaviruset varit på hög nivå en tid i vårt land och det har även eskalerat på sistone. Av den orsaken meddelade regeringen i torsdags om nya restriktioner för att stävja virusets framfart. Det innebär bland annat att högstadierna och andra stadiet i Österbotten övergår till distansundervisning under tre veckors tid från och med 8 mars. Också hobbyverksamheten begränsas för över 12 år fyllda.

I samma andetag poängterade regeringen att efter denna treveckorsperiod är målsättningen att inga restriktioner längre riktas mot barn och unga.

Håller fullständigt med, barn och unga har i proportion till antalet smittade fall i åldersgrupperna, fått ta en stor del av restriktionerna. I fortsättningen ska tröskeln vara mycket hög för fler restriktioner som gäller dem. Vi får inte ställa till det så att effekterna till följd av restriktionerna är mångfalt värre på sikt än själva virusets framfart.

Och på tal om barn och unga så firades en historisk dag då den första nationella barnstrategin lanserades. Äntligen har Finland en barnstrategi som ska gälla över flera regeringsperioder och som vill sätta barn och ungas rättigheter i fokus. Som medlem i den parlamentariska kommittén gläder det mig att vi över partigränser kommit fram till gemensamma riktlinjer som skapar ett barn- och familjevänligt Finland på lång sikt.

För att nå dit krävs många olika åtgärder. En viktig del är delaktigheten, barn och ungas tankar ska synas bättre i beslutsfattandet i framtiden.

I samband med riksdagsvalet för två år sen gjorde jag praktik på ett tiotal olika arbetsplatser. En av dem gjorde jag med Unga Scenkompaniet, som specialiserat sig på barn- och ungdomsteater.

Just då jag följde med deras vardag genomförde de ett demokratiprojekt, med barn och unga på landsbygden i Österbotten. Genom olika metoder plockade de fram barn och ungas tankar som de paketerade i en teaterpjäs, med och för barn och unga.

Resultaten var fantastiska, barnen hade många åsikter och funderingar om sin vardag i nuläget och i framtiden. Genom pjäsen sände de även en hälsning till beslutsfattarna i riksdagen om hurudant samhälle de önskade sig, något som jag även läste upp i plenum.

Barn och unga uttrycker sina känslor på olika sätt. Att skriva och tala passar inte alla, drama är ett ypperligt sätt att visa sina känslor. Det viktigaste är naturligtvis budskapet. Ofta berör deras tankar närmiljön, sådant som kan relateras till beslut på kommunal nivå.

Nu är det viktigt att vi vuxna och beslutsfattare hör och ser barn och unga, att vi tar dem på allvar.

Kring alla beslut som tas – oberoende av nivå - borde vi ta en ordentlig tankepaus då vi tänker efter - vad betyder detta ur barnens perspektiv? Det är vår skyldighet till våra barn och unga, det viktigaste vi har.

Samtidigt ska vi minnas att vi alla är barn av vår egen tid. Vardagen ser totalt annorlunda ut idag än till exempel under min egen uppväxt. Vardagen för dagens barn ser annorlunda ut än vår.

Mikko Ollikainen

Gruppanföranden

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00