EU får inte bränna broar till allierade

13.02.2021 kl. 14:08
För några veckor sedan utbröt ett stort bråk mellan vaccinproducenten AstraZeneca och EU-kommissionen angående vaccinleveranser. Det politiska trycket hade ökat på kommissionen sedan vaccinationerna kommit igång snabbare i exempelvis Israel, Storbritannien och USA än i EU.

I svallvågorna av bråket fattade EU-kommissionen ett hastigt beslut om möjligheten att införa exportförbud av vacciner från EU-länderna. Beslutet kom utan förvarning och skapade oro hos våra främsta demokratiska allierade i världen som Japan, Kanada, Sydkorea, USA och Storbritannien.

 

Beslutet var impulsivt och på sådant vis som EU ofta kritiserat Donald Trump för att göra under fyra år. Det riskerar försvaga tilliten för EU i världen, något som är illa. Alldeles särskilt allvarligt var att man var redo att aktivera en klausul i EU:s utträdesavtal med Storbritannien som hade skapat en hård gräns mellan Irland och Nordirland. Att undvika en sådan var ett av EU:s absolut viktigaste i mål i Brexit-förhandlingarna för att inte äventyra freden på ön. Under Brexit-förhandlingarna visade EU-kommissionen på både imponerande tålamod och lugn. Det ingav stor respekt och beundran. Nu lyckades man inte alls behålla det lugnet, vilket skadade förtroendet.

 

Det är svårt att inte få bilden av att grunden för beslutet kan ha varit avundsjuka för att Storbritannien lyckats bättre med att få tag i vaccin snabbare än EU. Men det är inte Storbritanniens fel att de beställt vaccin tre månader tidigare än EU. Storbritannien har också beställt en större mängd vaccin och inte fokuserat lika mycket på priset som EU-kommissionen gjort.

 

EU-kommissionens beslut ska ha tagits i en liten krets runt EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen innan det snabbt gummistämplats av kollegiet. EU:s tidigare chefsförhandlare med Storbritannien Michel Barnier, en viktig rådgivare i kommissionen, ska inte ha vetat om beslutet på förhand. Han skulle annars kanske ha lyckats avstyra det. Nu hamnade EU-kommissionen snabbt göra en helomvändning efter kritiken för att reparera skadan.

 

Trots problemen tycker jag det var rätt beslut att låta EU ta hand om upphandlingen. Risken hade annars varit att vissa EU-länder hade blivit utan och att det kunde ha skapat allvarliga konflikter inom Europa. Det var viktigt att undvika. Jag tycker också EU-kommissionens ordförande hanterat debaclet bra då man varit redo att snabbt justera beslutet och också ödmjukt sagt att saker inte gått som på Strömsö. Något positivt kan då komma ur detta.

 

Det är viktigt att EU-kommissionen, samt EU:s statschefer, diskuterar igenom händelsen noga och att EU-kommissionen tar lärdom. Man borde också allvarligt granska om centraliseringen och politiseringen av kommissionen, som gjordes under förra mandatperioden, är en orsak till denna händelse. Det ökar riskerna om den lilla och mer centraliserade kärnan då inte lyckas hålla huvudet kallt.

 

Om EU ska ta en större roll globalt, vilket jag tycker skulle vara viktigt, måste man agera pålitligt och långsiktigt – inte impulsivt och irrationellt. EU får inte bränna broarna till våra främsta demokratiska allierade i världen eftersom det kommer en dag efter pandemin. Alla kommer komma ihåg vad som gjorts och vad som sagts.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35