Europeiska unionens egna medel

10.02.2021 kl. 14:43
Remissdebatt 10.2.2021 om systemet för Europeiska unionens egna medel. Gruppanförandet hållet av ledamot Anders Norrback.

Ärade talman,

Europeiska rådets beslut om unionens egna medel innehåller sedvanliga bestämmelser om grunderna för finansieringen av unionens budget. De här bestämmelserna innehåller också en fullmakt att ta upp lån på 750 miljarder euro för att finansiera EU:s återhämtningsinstrument.

Som svar på coronakrisen – som har drabbat hela världen och inte minst Europa med aldrig tidigare skådad kraft – har Finland tillsammans med ledarna för samtliga EU-länder enats om en återhämtningsfond. Den ska finansiera investeringar som ska förändra den europeiska produktionsstrukturen i en hållbarare riktning. Det ska ge ny tillväxt och nya jobb, men också ett stärkt förtroende.

För Finland är det viktigt med en målmedveten europeisk stimulanspolitik till följd av pandemin som slagit hårt. Vår ekonomi är mycket beroende av EU:s inre marknad. 60 procent av vår export går till EU-området. Nu stimuleras Europas ekonomi med 750 miljarder euro och det erbjuder också stora möjligheter för finländska företag – det finns en marknad för det kunnande vi har i den gröna omställningen.

Jag frågar mig om det är ansvarsfull politik som oppositionen sysslar med då man nu går ut och försöker vinna kommunalval genom att ifrågasätta eller rent av demonisera EU:s syften. Denna hållning tål inte en kritisk granskning i dagsljus.

Vi vet alla att samtliga stormakter i världen går in för att kraftigt stimulera sina ekonomier efter de skador som pandemin ställt till med. USA gör det, Kina gör det, Japan och så vidare. Att säga att Europa inte ska göra det är att sätta huvudet i busken.

 

Då jag lyssnar på våra oppositionspartier så väcker det flera frågor än svar. Det blir inte riktigt klart vad Samlingspartiet tänker, Samlingspartiets hållning nu i EU-politiken känns överraskande med tanke på partiets positionering tidigare.

KD målar upp stora hotbilder med att beskattningsrätt överförs till EU – och låter bli att säga att det i första hand handlar om en miljöavgift på plast som dessutom är fördelaktig för Finland. Sannfinländarna seglar sin vana trogen framåt utan realistiska alternativ. Det är inte särskilt ansvarsfullt att försöka dölja diskussionen om vad kommunalvalet egentligen handlar om bakom känsloladdade slagord mot EU.

 

Ärade talman,

Svenska riksdagsgruppen och SFP har hela tiden betonat att EU:s återhämtningsfond inte är någon säck med miljarder som julgubben kommer in med. Fonden skulle aldrig ha blivit aktuell utan coronaviruspandemin – som exceptionellt påverkat hela välden, ändrat våra beteendemönster och som skapat extrema problem för den europeiska ekonomin.

I beslutet finns inskrivna tydliga villkor för hur medlemsländerna kan använda fondmedlen. Det behövs också en skärpt och transparent övervakning att villkoren efterlevs.

Det är viktigt att den gröna omställningen – som Europa nu eftersträvar – leder till beständiga förändringar i de ekonomiska strukturerna. Stimulansen handlar om akut krisvård, men den får självklart inte stå i konflikt med målsättningen att rehabilitera ekonomin på långsikt.

Och som det står här i propositionen så är varje medlemsstats finansieringsansvar individuellt, inte solidariskt. Finland har betonat varje enskilt lands ansvar för de egna skulderna – det finns inte ett gemensamt ansvar för hela potten, utan vi är ansvariga enbart för vår andel.

Inom ramen för EU:s återhämtningspaket har vi också en unik möjlighet att höja finländarnas kunskapsnivå. Här behövs långsiktigt tänkande. Det finns skäl att nu se hur vi i Finland förnyar vår infrastruktur när det gäller forskning och innovationer. Inom ramen för återhämtningspaketet kan vi styra vår forskning, utbildning och innovationsverksamhet så att vi behåller vår konkurrenskraft och så att vårt land fortfarande ska vara bra att leva och bo i.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35