Europeiska unionens egna medel

10.02.2021 kl. 14:43
Remissdebatt 10.2.2021 om systemet för Europeiska unionens egna medel. Gruppanförandet hållet av ledamot Anders Norrback.

Ärade talman,

Europeiska rådets beslut om unionens egna medel innehåller sedvanliga bestämmelser om grunderna för finansieringen av unionens budget. De här bestämmelserna innehåller också en fullmakt att ta upp lån på 750 miljarder euro för att finansiera EU:s återhämtningsinstrument.

Som svar på coronakrisen – som har drabbat hela världen och inte minst Europa med aldrig tidigare skådad kraft – har Finland tillsammans med ledarna för samtliga EU-länder enats om en återhämtningsfond. Den ska finansiera investeringar som ska förändra den europeiska produktionsstrukturen i en hållbarare riktning. Det ska ge ny tillväxt och nya jobb, men också ett stärkt förtroende.

För Finland är det viktigt med en målmedveten europeisk stimulanspolitik till följd av pandemin som slagit hårt. Vår ekonomi är mycket beroende av EU:s inre marknad. 60 procent av vår export går till EU-området. Nu stimuleras Europas ekonomi med 750 miljarder euro och det erbjuder också stora möjligheter för finländska företag – det finns en marknad för det kunnande vi har i den gröna omställningen.

Jag frågar mig om det är ansvarsfull politik som oppositionen sysslar med då man nu går ut och försöker vinna kommunalval genom att ifrågasätta eller rent av demonisera EU:s syften. Denna hållning tål inte en kritisk granskning i dagsljus.

Vi vet alla att samtliga stormakter i världen går in för att kraftigt stimulera sina ekonomier efter de skador som pandemin ställt till med. USA gör det, Kina gör det, Japan och så vidare. Att säga att Europa inte ska göra det är att sätta huvudet i busken.

 

Då jag lyssnar på våra oppositionspartier så väcker det flera frågor än svar. Det blir inte riktigt klart vad Samlingspartiet tänker, Samlingspartiets hållning nu i EU-politiken känns överraskande med tanke på partiets positionering tidigare.

KD målar upp stora hotbilder med att beskattningsrätt överförs till EU – och låter bli att säga att det i första hand handlar om en miljöavgift på plast som dessutom är fördelaktig för Finland. Sannfinländarna seglar sin vana trogen framåt utan realistiska alternativ. Det är inte särskilt ansvarsfullt att försöka dölja diskussionen om vad kommunalvalet egentligen handlar om bakom känsloladdade slagord mot EU.

 

Ärade talman,

Svenska riksdagsgruppen och SFP har hela tiden betonat att EU:s återhämtningsfond inte är någon säck med miljarder som julgubben kommer in med. Fonden skulle aldrig ha blivit aktuell utan coronaviruspandemin – som exceptionellt påverkat hela välden, ändrat våra beteendemönster och som skapat extrema problem för den europeiska ekonomin.

I beslutet finns inskrivna tydliga villkor för hur medlemsländerna kan använda fondmedlen. Det behövs också en skärpt och transparent övervakning att villkoren efterlevs.

Det är viktigt att den gröna omställningen – som Europa nu eftersträvar – leder till beständiga förändringar i de ekonomiska strukturerna. Stimulansen handlar om akut krisvård, men den får självklart inte stå i konflikt med målsättningen att rehabilitera ekonomin på långsikt.

Och som det står här i propositionen så är varje medlemsstats finansieringsansvar individuellt, inte solidariskt. Finland har betonat varje enskilt lands ansvar för de egna skulderna – det finns inte ett gemensamt ansvar för hela potten, utan vi är ansvariga enbart för vår andel.

Inom ramen för EU:s återhämtningspaket har vi också en unik möjlighet att höja finländarnas kunskapsnivå. Här behövs långsiktigt tänkande. Det finns skäl att nu se hur vi i Finland förnyar vår infrastruktur när det gäller forskning och innovationer. Inom ramen för återhämtningspaketet kan vi styra vår forskning, utbildning och innovationsverksamhet så att vi behåller vår konkurrenskraft och så att vårt land fortfarande ska vara bra att leva och bo i.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00