Ett verkligt intressant besök som slog hål på gamla myter och uppfattningar om hur en fiskodling fungerar. Den utveckling och de nysatsningar som gjorts inom branschen har gjort att fisk som odlas i Finland är fodereffektiv och avger väldigt små utsläpp.
Trots att branschen gått enormt mycket framåt har den finländska befolkningens uppfattning om fiskodling stagnerat. I en konsumentundersökning från år 2020 ställdes en fråga om vad man tror att självförsörjningsgraden av odlad fisk är i Finland. Av respondenterna var det över 90 % som uppskattade självförsörjningsgraden vara mycket högre än vad den i verkligheten är. En lika stor andel trodde också att fiskodlingens näringsämnesbelastning är mycket högre än vad den bevisligen är.
Faktum är att fiskodlingens belastning av Östersjön bara uppgår till 1 % av den totala belastningen och att vår självförsörjningsgrad av fisk bara är 15 %. Den fisk som vi i Finland idag producerar skapar mindre utsläpp än de globala konkurrenterna. Trots det importerar vi varje dag fisk för 1 miljon. Fisk som i stor utsträckning kunde odlas här i Finland.
Och det är här som skon klämmer. Trots att regeringen i höstas utgav ett program där man vill främja konsumtionen av inhemsk fisk och att det i den nämnda undersökningen visade att 86 % av finländarna vill äta mer inhemsk fisk, sätter våra egna myndigheter käppar i hjulen för de som vill utveckla branschen och skapa fler arbetsplatser. Den byråkratiska djungel som omger fiskodling i form av t.ex. olika tillstånd kan för en företagare generera kostnader på upp till 150 000 euro för att sedan ändå nekas tillstånd. Processerna är långa, utdragna och i vissa fall går de stick i stäv med regeringens uttryckliga vilja. Här krävs både transparens, tydlighet och nya tankesätt från myndigheternas sida. För varje dag som de bromsar, förhalar och fördröjer går 1 miljon euro till utlandet. Pengar som kunde stanna hos oss.
Viljan att stödja inhemska företag genom att konsumera inhemska produkter är något som blivit starkare hos många finländare under det senaste året. Efterfrågan på inhemska produkter är stor och då det gäller mat får den gärna vara så närproducerad som möjligt. Det här är starka trender vi ser i dagens samhälle. Klimat- och miljöpåverkan har för många blivit avgörande faktorer för hur vi konsumerar. Det här gäller i stor grad även vad vi äter. Medvetenheten kring matens ursprung har blivit ett allt större fenomen. Sedan 2014 har finländskt odlad regnbågsforell till och med funnits på WWF:s fiskeguides gröna lista.
Minns ni Åbolands Fiskarförbunds sloganer ”kloka människor äter fisk” och ”fisk i magen, glad hela dagen”? Det här var kampanjer som ville uppmuntra oss att äta mer fisk och nu tänker jag göra det samma. Jag vill utmana er till att under hela februari månad äta inhemsk fisk minst en men gärna två gånger i veckan. Vi kunde kort och gott kalla det till Fiskfebruari – kloka och glada fiskfebruari.
