Världen behöver ta lärdom av coronakrisen

06.01.2021 kl. 06:00
Det nya året har alla möjligheter att bli bättre än det vi lagt bakom oss.

Covid-19-viruset lyckades 2020 överraska en hel värld och mänskligheten fick en ordentlig läxa. En läxa vi har orsak att ta lärdom av. Vi ska aldrig invagga oss i tron att vi kan härska över naturkrafterna eller att vi omedelbart finner lösningar på kriser som plötsligt drabbar stora delar av jordens befolkning.

År 2020 har prövat oss såväl som individer som samhällen. Det nya året kommer också att kräva tålamod och uthållighet av oss alla. Ännu är viruset inte besegrat, men världens toppforskare har lyckats ta fram vaccin. Vanligen brukar det ta upp till tio år. Nu har vi sett något av ett under. Genombrott i forskningen kan ske snabbt när det finns ett globalt intresse av enorma mått att hitta lösningar.

Inget land och ingen individ har kunnat gå säker från risken att smittas av corona. Vi har sett presidenter och statsministrar, företagsledare och kungligheter drabbas runtom i världen precis som vem som helst. Viruset har inte gett någon en fribiljett att klara sig undan.

I Finland har vi hittills klarat oss bland de bästa i världen. Det får vi vara glada över. Det hade inte vara möjligt utan att det stora flertalet av befolkningen gjort sitt yttersta för att följa gällande restriktioner och rekommendationer. Men ännu är det förstås för tidigt att ropa ”hepp”. Vi har avgörande månader framför oss. Vi måste fortsätta orka hålla ut. Undvika närkontakter, bära mask i kollektivtrafiken och butikerna med mera, samt ta vaccinet när det erbjuds oss. Tillsammans kan vi verka för att nå flockimmunitet, så att vi också skyddar dem som av olika orsaker inte kan ta vaccinet.

Vi vet att det lönar sig att satsa på förebyggande åtgärder. Att det t.ex. blir billigare att förebygga en sjukdom än att bota den. Det gäller också inom andra områden än sjukvården.

Coronahanteringen i Finland handlar i grund och botten om ett rekord i förebyggande åtgärder som vi tillsammans bidragit till. Den finska sisun och talko-andan kom till heders igen. Det ska vi ta vara på, också efter att vi fått bukt med viruset. Som nation har vi visat att vi har en stark resiliens, dvs. motståndskraft, i krissituationer. Det i sin tur bygger på förtroende. Förtroende för våra institutioner, för en fungerande rättsstat och demokrati.

Jämsides med den akuta coronakrisen har vi en annan fråga som kräver gemensamma aktioner av hela världen, nämligen klimatfrågan. Vi behöver tillräckliga åtgärder för att minska koldioxidutsläppen och stävja jordens uppvärmning.

År 2021 kan bli vändpunkten för klimatet. Joe Biden har aviserat att USA ska göra ”comeback” till Parisavtalet. EU:s stora återhämtningspaket ska till stora delar användas för att fasa ut fossila bränslen och stöda klimatsmarta lösningar och teknologi. Klockan klämtar för klimatet och vårt gemensamma jordklot. Coronakrisen kan i bästa fall medföra att mänskligheten inser att vi behöver agera snabbare också i den frågan. Klimatkrisen kan nämligen inte skötas med ett vaccin! Låt oss hoppas att 2021 bli året då vi lägger coronakrisen bakom oss och banar väg för en mera klimatsmart värld, till förmån för jordens befolkning och naturens mångfald.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35

Responsdebatt om budgetramarna 2008-2011

Jag vill tacka kollegerna i utskottet för en saklig behandling av statsfinanserna för de kommande fyra åren. Budgetramarna, som oppositionen förstås anser vara för snäva, är spikade med ansvar. Vi kan inte fördela pengar som vi inte har. Att sysselsättningsläget förbättras är en förutsättning för att vi skall kunna hålla en hög nivå på och utveckla servicen i framtiden. Nyheten om att BNP ligger på över 5 procent högre nivå än för ett år, att arbetslösheten är 1,6 procentenheter lägre än för ett år sedan och 60 000 fler är sysselsatta visar att Finland är på rätt väg.
19.06.2007 kl. 00:00

Regeringens rambudget för åren 2008-2011

Det är både rätt och klokt att försvara en ansvarsfull och strikt budgetpolitik. Det är rättvist gentemot kommande generationer. Då oppositionen vill använda mer av statens pengar, är det skäl att minnas att regeringens budgetutgifter är 180 miljoner större – hela 14 procent större - än föregående regerings budgetra-mar. Större utgiftsökningar än så, skulle vara ansvarslöst.
29.05.2007 kl. 15:15