Adlercreutz om slopande av pensionsslussen: Viktigt steg för att höja sysselsättningsgraden för äldre

17.12.2020 kl. 17:49

Regeringen har i dag bestämt att slopa den så kallade pensionsslussen för att främja sysselsättningen för äldre arbetstagare över 55 år. Svenska riksdagsgruppens ordförande Anders Adlercreutz är mycket nöjd.

 
– Det här är en lösning som alla vinner på. Enligt kalkylerna leder detta till 10 300 nya sysselsatta samtidigt som det stärker den offentliga ekonomin med 165 miljoner euro. Det här är en stor sak, ett stort framsteg och en reform som kommer att ha en stor positiv effekt. Inte genast, men på sikt, säger Adlercreutz.
 
Med pensionsslussen avses äldre arbetslösas rätt att få arbetslöshetsdagpenning för tilläggsdagar efter det att maximitiden 500 dagar har gått ut. Enligt Adlercreutz har detta system i praktiken blivit diskriminerande mot äldre arbetstagare.
 
– Det har skapat ett väntevärde för att äldre anställda är en grupp som man så snabbt som möjligt borde slussa ut i pension. Det här vill vi bli av med, och nu blir vi av med det, säger Adlercreutz.
 
Han är nöjd med att regeringen gör precis som den lovat. Eftersom arbetsmarknadsparterna inte lyckades enas om ett paket som stärker sysselsättningen för äldre, tog regeringen nu de besluten. Samtidigt som pensionsslussen slopas, har regeringen bestämt att stödja arbetstagare över 55 år genom att förbättra omställningsskyddet.
 
– Det är klart att vi måste bygga upp en helhet. Vi skapar stödmekanismer, som ger möjlighet till utbildning och omskolning. Genom att förvärvsinkomstavdraget höjs för dem som har fyllt 60 år, får de äldre också en välkommen skattelättnad, säger Adlercreutz.

 
Anders Adlercreutz

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00