Den sannfinländska tankesmedjan Suomen Perusta gav i måndags ut en rapport om vad invandringen kostar för kommunerna. I rapporten nämns att i österbottniska kommuner som Korsnäs, Vörå och Närpes betalas över hälften av kommunens utkomststöd går till personer med invandrarbakgrund. Man baserar sig på siffror från år 2018.

Som man frågar får man svar. Likaså i detta fall men nu slog budskapet tillbaka. Problemet här är att rapporten inte alls berättar helheten. I rapporten talar man till exempel om procent i stället för antal.

Till exempel i Närpes är utkomststödet kring 28 euro/invånare medan landets medeltal är 127 euro/invånare. Att 0,4% av Närpes 10 000 invånare och 1.3% av familjer med invandrarbakgrund lyfter utkomststöd visar ytterligare att talen inte är stora i nationell jämförelse. Siffrorna är liknande i det övriga kommunerna som lyfts fram.

Att gå på minoriteter, som flytt från sina hem, för en bättre och tryggare vardag är sen en stor fråga i sig.

Vi som lever längs kusten vet hur viktig den arbetskraftsrelaterade invandringen är för att våra företag ska kunna verka och växa samt för vår befolkningsutveckling. Det är otroligt viktigt för att hålla hjulen i rullning.

Men som en följd av rapporten gick ändå sannfinländarna ut, bland annat via sin ordförande, i sociala medier och uttalade sig om att för Närpes tomater betalar man inte endast för i kassan, det gör man även vid beskattningen.

Detta fick bland annat flera forskare och framstående representanter inom näringslivet att reagera. Budskapet var enat, vi ska lära oss av de österbottniska kommunerna gällande sysselsättning. I oktober hade till exempel Närpes en arbetslöshet på 4.3% mot 9.5% nationellt. Staden lyfts ofta fram nationellt som ett praktexempel på lyckad företagsamhet och arbetskraftinvandring.

Kritik baserat på förenklade siffror är en farlig sport, och det ser ut som att den slutliga vinnaren i denna fråga är den österbottniska växthusnäringen och våra kommuner.

Vi ska fortsättningsvis med stolthet lyfta fram den österbottniska företagsamheten, bland annat växthusnäringen. Detta var även mitt och kollegan Anders Norrbacks (SFP) budskap till Sannfinländarnas partiordförande Halla-aho då vi i onsdags mötte honom i riksdagens café och välkomnade honom på ett besök till Närpes.

Även den enorma social- och hälsovårdsreformen har nu kommit till riksdagen. Regeringens förslag på över 1500 sidor kommer att innebära intensivt arbete under våren och speciellt i social- och hälsovårdsutskottet där jag fungerar som ersättare.  Reformen har varit aktuell i över 10 år, men nu är det hög tid att gå vidare med den.

Finansieringsmodellen har varit mycket på tapeten. Av alla andra alternativ som funnits på bordet är den här versionen den bästa med österbottniska ögon sett. Här vill jag rikta ett stort tack till ministrarna Thomas Blomqvist och Anna-Maja Henriksson som hade en viktig roll för att detta skulle bli möjligt.

Ett historiskt och speciellt år närmar sig sitt slut. Nu är det tid att varva ner för att tillbringa tid med nära och kära, om än på ett annorlunda sätt än tidigare år. Jag vill önska alla en riktigt avkopplande jul samt ett friskt och bättre år 2021.