Ärade talman,

OECD kom ut med sin landsrapport om Finland senaste torsdag. Analysens slutsatser är inte oväntade och det är mycket samma frågor som lyfts fram i finansutskottets budgetbetänkande.
Det handlar om de ömma punkterna som vi känner till: vår statsskuld ökar och sysselsättningsnivån sackar efter. Det är ett budskap som måste tas på allvar. Samtidigt som vi i dagens coronaläge inte har många alternativ i den ekonomiska politiken, måste vi snabbt bygga upp en trovärdig, konkret stig som leder till en balans i den offentliga ekonomin.

För, ärade talman, det råder en stor enighet om vad som krävs nu. Vi måste hålla ekonomin flytande och ta oss över svackan. 

Det är bra att se att oppositionen tycker lika i den här frågan, även om man har kunnat utläsa även andra tongångar när det känts ändamålsenligt. 

Men i detaljerna finns det skillnader.

Det som är klart är, att vi inte nu skall ty oss till att kraftig skära ner åldringsvården eller gå åt kommande pensionärers pensioner, som Samlingspartiet föreslagit. 

Det är inte heller klokt att, som Sannfinländarna har föreslagit, kraftigt försämra förutsättningarna för nyinflyttade att integrera sig i landet, eller att ifrågasätta våra internationella förpliktelser i en situation där internationellt samarbete är viktigare än någonsin.

Eller att tänka sig, att man både kan ta emot EUs återhämtningssatsningar och låta bli att betala sin andel, nånting som kristdemokraterna verkar föreslå. 

Ärade talman. 

När det gäller arbetslösheten bland de som är över 55 år kan vi inte slå oss för bröstet. Det är synd att arbetsmarknadsparterna inte kom till en gemensam syn i frågan och nu är det upp till regeringen att fatta beslut. Det system vi har idag leder otvetydigt till åldersdiskriminering och ojämlikhet. När vi uppehåller incitament till att inte hålla kvar de äldre i arbete, att inte satsa på dem, skjuter vi oss själva i foten.

SFP och Svenska riksdagsgruppen vill se reformer som ökar flexibiliteten. För att kunna finansiera välfärdsstaten måste vi hålla sysselsättningsgraden så hög som möjlig. Vi bör avskaffa behovsprövningen av utländsk arbetskraft. Vi behöver en reform som möjliggör lokala avtal och som samtidigt stärker förtroendet på arbetsplatsen. Det senare kunde ske till exempel genom att ge arbetstagarna en roll i företagens ledning, via exempelvis en styrelseplats. Det skulle gagna alla.

Ärade talman,

Finansutskottet lyfter i sitt betänkande fram psykisk ohälsa. Att den spelar en roll för de offentliga finanserna, eftersom psykiska störningar har blivit den vanligaste orsaken till att sjukpensionera sig. Enligt en hälsorapport från 2018 – hör de direkta och indirekta kostnaderna för psykisk hälsa i Finland till de högsta i OECD-länderna, hela 5,3 procent av BNP och cirka 11 miljarder euro på årsnivå. Eftersom behovet av hjälp har ökat ytterligare under coronaepidemin är det absolut nödvändigt att förbättra de förebyggande åtgärderna och tillgången till vård – vilket finansutskottet understryker i ett särskilt uttalande.

I regeringsprogrammet är målet att Finland ska vara klimatneutralt 2035. I budgetpropositionen 2021 reserveras omkring 2,1 miljarder euro för klimatåtgärderna, vilket är ungefär lika mycket som 2020 och cirka 534 miljoner euro mer än i ordinarie budgeten för 2019. Vi ska i synnerhet minska utsläppen från trafiken, vi ska förbättra kollektivtrafiken. Vi värnar om den biologiska mångfalden. Vi ökar användningen av förnybar energi och främjar cirkulär ekonomi.

I betänkandet kräver finansutskottet att konsekvensbedömning ur ett jämställdhetsperspektiv bör förbättras i ministeriernas budgetprocesser. Särskilt sysselsättningspolitiken måste utvärderas genom ett könsperspektiv – en inte alldeles lätt utmaning, men därför särskilt viktig. Det här är i högsta grad en konkurrenskraftsfråga. Om vi medvetet uppehåller strukturer som främjar ojämlikhet så kan vi inte vara effektiva. Då skjuter vi vår produktivitet i foten. 

Ärade talman.

Det här är utmanande tider. Och även om vissa beslut ofta gärna flyttas framåt, finns det ingen ursäkt för att inte göra strukturella reformer. Nästa år höjs läroplikten. Det är en stor sak. Men allt bygger på en ökad sysselsättningsgrad, och här återstår ännu en del att göra.