Vårdreformen är en satsning på välfärden

14.12.2020 kl. 14:48
Riksdagen har idag fört remissdebatt om förslaget till reform av social- och hälsovården i Finland. I svenska riksdagsgruppens gruppanförande underströk riksdagsledamot Veronica Rehn-Kivi att reformen fortfarande behövs för att trygga fungerande vårdkedjor och för att patienten ska kunna få rätt vård i rätt tid.

- Patientens möjlighet att genast få rätt vård kommer att förbättras då bredden på sakkunskapen ökar i och med att social- och hälsosidan är under samma tak och specialsjukvården i samma organisation, säger Rehn-Kivi.

 

I gruppanförandet lyfte Rehn-Kivi också upp finansieringsmodellen som nu ändrats i den riktning som SFP förutsatt. Det läggs mera vikt vid finansieringen av tvåspråkig service samt vid främjande av hälsa och välfärd.


- Finansieringsmodellen är fortfarande behovsbaserad, men beaktar nu bättre de välfärdsområden som har en friskare befolkning. SFP har hela tiden understrukit att tvåspråkiga områden, större städer och tillväxtcentra har egna, annorlunda behov som inte får negligeras, säger Rehn-Kivi.


Rehn-Kivi poängterade också att den särlösning som nu föreslås för Nyland behövs för att trygga närdemokratin och medborgarnas påverkningsmöjligheter.


- Alla kommuner i Nyland har gett sitt understöd för modellen där Nyland delas in i fem välfärdsområden. Särlösningen kommer att göra det lättare att hantera beredningen och genomförandet av reformen i hela Nyland, säger Rehn-Kivi.

Veronica Rehn-Kivi

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00