Lyssna till barnen!

21.11.2020 kl. 06:44

Den här veckan har vi uppmärksammat barnens rättigheter. Som en del av detta ordnades en kampanj under namnet ”Om du fick bestämma i barnens republik”. Barn och unga kunde komma med egna förslag gällande deras vardag och skola. Över 1 500 initiativ har skrivits och som justitieminister fick jag ta emot samtliga av 15-åriga Petja som representerade barnen. Yle var på plats och har gjort en film som publicerats på Arenan.

 

De initiativ som barnen skrivit var mångsidiga, genomtänkta och mycket viktiga. Någon ville ha bättre skolmat och mera mellanmål i skolan. Vissa tyckte att skolelever borde få kostnadsfria fritidsaktiviteter. Andra efterlyste tillräckligt med skateparker och lekplatser. Man ville se mera planteringar på skolgården. Det fanns de som lyfte upp att alla ska få gå i skolan gratis. Många lyfte upp klimatförändringen. Andra lyfte upp att skolan ska vara fri från rasism. Och väldigt många barn skrev initiativ om att inget barn ska lämnas ensamt och att ingen ska mobbas i skolan. Många fina och berörande förslag.

 

Det är viktigt att få känna att ens åsikt har betydelse, att man kan vara med och påverka också fastän man är liten eller ung. Som justitieminister ser jag hur värdefull den här kampanjen är ur en demokratisynvinkel och jag uppmanar alla kommuner att göra liknande kampanjer lokalt. Det kunde vara ett värdefullt tillskott såväl för trivseln i kommunen som i målet att få barn och unga att känna sig inkluderade.

 

Coronatiden har inneburit stora omställningar för många barn. Jag tror att vi aldrig sett så många glada barn som när distansundervisningsperioden tog slut i våras. Vårt lands skolor tog ett stort kliv in i den digitala världen och klarade av att övergå till distansundervisning på väldigt kort tid. Samtidigt fick vi också värdefulla erfarenheter av hur viktig plats skolan är för våra barn. Men det ska också sägas att det finns barn som upplevt att det varit bättre att få gå i skolan på distans, för att man då kunnat undvika mobbning och utanförskap. Vissa upplever också att arbetsron varit bättre. Att barnen berättar om sina erfarenheter av den här exceptionella tiden är också oerhört viktigt. Alla är individer och det som passar bäst för många behöver inte vara optimalt för alla.

 

Nu på hösten har regeringen ändrat lagen så att den möjliggjort distansundervisning lokalt då coronaläget det förutsätter. Vi har också satsat på handledning och stöd för de barn som har det extra svårt under coronaepidemin. För barns och ungas välbefinnande har det också satts till en hel del pengar.

 

Men för att återgå till barnens förslag. Många av de saker barnen lyfter upp finns på regeringens agenda. Vissa är redan genomförda. Vi utvidgar läroplikten, så att alla barn har rätt till avgiftsfri utbildning också på andra stadiet. Vi har återinfört den subjektiva rätten till dagvård. Vi satsar på det uppsökande ungdomsarbetet och ungas fritidssysselsättning. Vi skapar en hobbymodell för Finland, där avsikten är att införa avgiftsfri hobbyverksamhet i skolorna under eftermiddagen. Detta bara för att nämna några exempel. Vi jobbar också tillsammans på bred front för att motverka mobbning och hitta ännu bättre förebyggande åtgärder. Men klart är att vi också behöver aktiviteter på alla nivåer, i kommunen, i regionen och på det nationella planet och naturligtvis i hemmen. Tillsammans kan vi göra Finland till världens barnvänligaste land.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35