Vassprojektets syfte är att befrämja bruket av slåtter av vassbeståndet längsmed kusterna och på så sätt bidra till att minska på näringsämnen som redan hamnat i Östersjön. Adlercreutz gläds över att allt fler metoder för att förbättra Östersjöns tillstånd utvecklas och drivs framåt.
 
– Vassbeståndet ökar vid övergödningen av våra vattendrag. En hektar vass kan binda upp till 10 kg fosfor, 100 kg kväve och två ton kol, och genom slåttern är det möjligt att avlägsna näringsämnen från strandvattnen. Vassen kan sedan användas som biomassa på ett liknande sätt som torv – en win-win situation på alla sätt. Avgörande är också att det skapas en marknad för råvaran. Här riktar jag mina blickar till våra företag: visa oss vilka möjligheter vass har som råvara, säger Adlercreutz.
 
Adlercreutz betonar att den diffusa belastningen på Östersjön fortfarande är ett stort problem som kräver en bred insats och en kombination av många olika metoder.
 
– Slåtter av strandvassen är en metod, men vi måste också aktivt söka efter och utveckla fler metoder. Spridning av gips på åkrar är ett annat tillvägagångssätt för att minska belastningen på Östersjön, eftersom gipsen i sin tur binder fosfor från åkrarna. I dagens läge är gipsspridningen det mest kostnadseffektiva sättet vi har att minska på avrinningen. Men vi skall inte sluta här: vi behöver flera pilotprojekt och mera forskning för att komma fram med nya metoder och strategier för att minska på belastningen av näringsämnen. Det är en framtidsfråga för Östersjön.