Henriksson om lagändring gällande olaga hot: Ett viktigt steg i att bekämpa riktade trakasserier

20.11.2020 kl. 16:10
Trakasserier och hot mot olika yrkesgrupper har ökat under den senaste tiden. Regeringen gav denna vecka  ett förslag om att ändra strafflagen så att olaga hot hör under allmänt åtal om gärningen riktas mot en person på grund av hans eller hennes arbetsuppgift eller offentliga förtroendeuppdrag.

Det handlar bland annat om olaga hot som riktar sig mot personal inom vårdbranschen och kundbetjäning, men också politiker, journalister, forskare, domare och åklagare. Förslaget har beretts på justitieministeriet under justitieminister Henrikssons ledning.

- Riktade trakasserier och hot av olika slag måste tas på största allvar.  Hela vår samhällsordning bygger på att våra myndigheter och våra domstolar kan agera fritt. Att personalen inom vårdbranschen och kundbetjäning inte ska behöva stå ut med trakasserier och hot. Och att politiker vågar säga sin åsikt och att journalisterna vågar granska känsliga ämnen. Därför är detta lagförslag ytterst viktigt.  En utvidgning av åtalsrätten för olaga hot förbättrar offrets ställning och myndigheternas möjligheter att ingripa, säger SFP:s partiordförande, justitieminister Anna-Maja Henriksson.

Olaga hot betyder att en person hotar en annan person med en brottslig gärning så att den som hotas har orsak att vara rädd för att hans eller hennes personliga säkerhet eller egendom utsätts för allvarlig fara. Lagförslaget förverkligar regeringsprogrammets målsättning att i högre grad än i dag systematiskt ingripa i sådana trakasserier eller hot som hotar yttrandefriheten, myndighetsverksamheten, forskningen och informationsförmedlingen. Förslaget har sitt ursprung i de  rekommendationer som gavs av en arbetsgrupp som leddes av ärkebiskop emeritus Kari Mäkinen. Arbetsgruppens uppgift var att utarbeta förslag för att effektivare få bukt med hatretorik.

- Diskussionsklimatet speciellt på sociala media har blivit sämre. Det är särskilt på nätet som trakasserierna och hatpratet får utrymme. Man säger saker som man inte skulle säga ansikte mot ansikte. Det känns som att man på nätet kan vräka ur sig vad som helst utan att tänka på hur det påverkar andra. Det här är en samhällsutveckling som inte kan accepteras, säger Henriksson.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00