Henriksson om lagändring gällande olaga hot: Ett viktigt steg i att bekämpa riktade trakasserier

20.11.2020 kl. 16:10
Trakasserier och hot mot olika yrkesgrupper har ökat under den senaste tiden. Regeringen gav denna vecka  ett förslag om att ändra strafflagen så att olaga hot hör under allmänt åtal om gärningen riktas mot en person på grund av hans eller hennes arbetsuppgift eller offentliga förtroendeuppdrag.

Det handlar bland annat om olaga hot som riktar sig mot personal inom vårdbranschen och kundbetjäning, men också politiker, journalister, forskare, domare och åklagare. Förslaget har beretts på justitieministeriet under justitieminister Henrikssons ledning.

- Riktade trakasserier och hot av olika slag måste tas på största allvar.  Hela vår samhällsordning bygger på att våra myndigheter och våra domstolar kan agera fritt. Att personalen inom vårdbranschen och kundbetjäning inte ska behöva stå ut med trakasserier och hot. Och att politiker vågar säga sin åsikt och att journalisterna vågar granska känsliga ämnen. Därför är detta lagförslag ytterst viktigt.  En utvidgning av åtalsrätten för olaga hot förbättrar offrets ställning och myndigheternas möjligheter att ingripa, säger SFP:s partiordförande, justitieminister Anna-Maja Henriksson.

Olaga hot betyder att en person hotar en annan person med en brottslig gärning så att den som hotas har orsak att vara rädd för att hans eller hennes personliga säkerhet eller egendom utsätts för allvarlig fara. Lagförslaget förverkligar regeringsprogrammets målsättning att i högre grad än i dag systematiskt ingripa i sådana trakasserier eller hot som hotar yttrandefriheten, myndighetsverksamheten, forskningen och informationsförmedlingen. Förslaget har sitt ursprung i de  rekommendationer som gavs av en arbetsgrupp som leddes av ärkebiskop emeritus Kari Mäkinen. Arbetsgruppens uppgift var att utarbeta förslag för att effektivare få bukt med hatretorik.

- Diskussionsklimatet speciellt på sociala media har blivit sämre. Det är särskilt på nätet som trakasserierna och hatpratet får utrymme. Man säger saker som man inte skulle säga ansikte mot ansikte. Det känns som att man på nätet kan vräka ur sig vad som helst utan att tänka på hur det påverkar andra. Det här är en samhällsutveckling som inte kan accepteras, säger Henriksson.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Gruppanförande 7.4

Regeringens förslag till tilläggsbudget
07.04.2010 kl. 17:00

Gruppanförande 18.2

Gruppanförande i debatten i anledning av regeringens redogörelse om Afghanistan
19.02.2010 kl. 09:20

Gruppanförande 9.2

Gruppanförande i riksdagsdebatten i anledning av statsministerns meddelande om regeringens politik
09.02.2010 kl. 13:45

Gruppanförande i responsdebatten om statsbudgeten för år 2010

Äntligen syns det ljus i ändan av tunneln! Enligt färska uppgifter från Statistikcentralen har bruttonationalprodukten svängt till tillväxt under årets tredje kvartal. Det samma gäller åtta av Finlands tio viktigaste exportländer. Men där slutar de goda nyheterna för dagen.
14.12.2009 kl. 13:45

Statsrådets redogörelse om kommun- och servicestrukturreformen

Kommun- och servicestrukturreformen är en av de viktigaste strukturpolitiska förändringsprocesserna som detta land någonsin upplevt. Samtidigt är den ett av denna regerings viktigaste projekt. Det innebär samtidigt att denna redogörelse är av största vikt och vi måste noggrant avväga hur vi ska fortsätta och förädla denna process. De problem som uppstått i reformen måste samtidigt tas på största allvar!
24.11.2009 kl. 15:05

Valtioneuvoston kunta- ja palvelurakenneuudistusta koskevasta selonteko

Kunta- ja palvelurakenneuudistus on yksi maamme merkittävimmistä rakennepoliittisista muutosprosesseista. Sa-manaikaisesti se on tämän hallituksen tärkeimpiä hankkeita. Tämä merkitsee myös sitä, että tämä selonteko on mitä tärkein, ja meidän on tarkkaan harkittava miten jatkamme ja kehitämme tätä prosessia. Uudistuksessa syntyneisiin ongelmiin on suhtauduttava erittäin vakavasti!
24.11.2009 kl. 15:00

Debatt om Finland och de arktiska områdena

Den arktiska regionen väcker definitivt ett stort politiskt och ekonomiskt intresse på global nivå. Klimatforskarna har redan för länge sedan slagit larm och varnat för att områdena närmast polerna kommer att påverkas klimatuppvärmningen först och att förändringen kommer att vara dramatisk där. Finland och de övriga nordiska länderna har därför ett särskilt ansvar att både inom EU och i internationella sammanhang uppmärksamma den arktiska regionen och människorna som lever där.
18.11.2009 kl. 15:00