- Den psykiska ohälsan i Finland är en stor mänsklig och samhällsekonomisk utmaning. Varannan person drabbas av psykisk ohälsa någon gång under sitt liv och därför är det oerhört viktigt att vi ingriper i ett tidigt skede innan problemen hopar sig, säger Rehn-Kivi.
Rehn-Kivi uttrycker sin oro för elev- och studerandevården. Under koronaepidemin har psykisk ohälsa och inlärningsproblem bland barn och unga ökat och behovet av stöd är nu större än vanligt. Utmaningen blir inte lättare av att man i flera kommuner flyttat över personal från elevvården till coronatester och -spårning. Särskilt svår är situationen för barn och unga som redan före krisen led av psykisk skörhet.
- De unga behöver nu mera hjälp än vanligt och bristen på i synnerhet svenskspråkiga terapeuter har varit ett faktum under en längre tid. Utbildningsplatserna för psykoterapeuter måste utvidgas och utbildningen göras kostnadsfri för den studerande. Även lågtröskeltjänster som chattar måste utvecklas och stödas, speciellt på svenska. Åtgärder behövs och det är glädjande att se att regeringen nu gör tydliga satsningar på den psykiska hälsan, säger Rehn-Kivi.
Mentalvårdsstrategin som överläts till social- och hälsovårdsministeriet i våras ska förbättra tillgången till psykoterapi och förebyggande psykosociala behandlingar inom primärvården. Också medborgarinitiativet om terapigaranti som ska behandlas i samband med vårdgarantin kommer förhoppningsvis snart till behandling i riksdagen.
- Bland unga är ändå det viktigaste att kunna få stöd och förståelse av föräldrar, i skolan eller av andra trygga vuxna i närkretsen. Arbetet för att förhindra alla slag av mobbning måste också fortsätta, säger Rehn-Kivi.
Barn och unga bör få hjälp med psykisk ohälsa i rätt tid
18.11.2020 kl. 18:20
Denna vecka uppmärksammas veckan för psykisk ohälsa. Den riksomfattande veckan firas alltid i november. Temat för i år är ”Hur vet man?” där syftet är att uppmuntra människor till att reflektera över sitt eget välbefinnande och söka hjälp i rätt tid. Riksdagsledamot Veronica Rehn-Kivi (SFP) understöder kampanjen.
Gruppanföranden |
Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00
Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40
Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009
Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00
Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009
År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00
Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009
Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00
Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen
Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17
Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi
Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15
postadress
Svenska riksdagsgruppen
00102 Riksdagen
telefon
09-4321
