Viktigt att inte ge efter för Polen och Ungerns utpressning mot EU budgeten

18.11.2020 kl. 13:08
Polen och Ungern hotade i måndags att lämna veto mot EU:s nästa sjuåriga långtidsbudget samt EU:s coronaräddningsfond på grund av att man i förhandlingarna kommit överens om en mekanism som gör att medlemsländerna kan nekas EU-medel om man inte följer rättsstatsprincipen.

- EU får nu inte ge efter mot Polen och Ungerns utpressning. Rättsstatsprincipens koppling till budgeten är viktig för att säkerställa att skattepengar från bland annat Finland inte indirekt stöder en politik i något medlemsland som urholkar rättsstaten och det oberoende domstolsväsendet, begränsar media eller undergräver fri- och grundläggande demokratiska rättigheter, säger Svenska riksdagsgruppens vice ordförande, riksdagsledamot Mats Löfström. 

Polen och Ungern är båda nettomottagare av EU-medel både från långtidsbudgeten och coronaräddningsfonden.
 
- Det är inte orimligt att kräva att det finns en rättsstatsprincip kopplat till EU-medel. Det kränker inte på något sätt ett lands suveränitet eftersom dessa principer varit grunden för att alla länder, på samma sätt som Finland, har kunnat bli EU-medlemmar. Det har alltid varit frivilligt att ansöka om medlemskap och medlemskap har kunnat beviljas utgående från att en rad kriterier uppfyllts. De kriterierna är lika viktiga då man väl blivit medlem, men det har länge saknats verktyg att övervaka detta. Det här förslaget ändrar delvis på det och just därför är det så principiellt viktigt, säger Löfström. 

Finland drev frågan om rättsstatsprincipens koppling till EU budgeten hårt under Finlands EU-ordförandeskap.
 
- Det är en stor framgång för Finland att det finns ett konkret förslag till rättsstatsprincipens koppling till EU-medel. Regeringen har skött förhandlingarna mycket bra. Rättsstatsprincipen är principiellt så oerhört viktigt för hela EU:s legitimitet. Därför är det viktigt att Finland håller fast i den här linjen trots hot om veton, säger Löfström.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30

Remissdebatt om statsrådets redogörelse om ramarna för statsfinanserna 2009-2012

Ett lands framgång beror på många saker - kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet för att ta några exempel. En annan framgångsfaktor är sysselsättningen. Det är därför som Matti Vanhanens regering gör rätt när den prioriterar sysselsättningen.
25.03.2008 kl. 12:15

Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkas verksamhet

Gruppanförande
11.03.2008 kl. 14:55