Viktigt att inte ge efter för Polen och Ungerns utpressning mot EU budgeten

18.11.2020 kl. 13:08
Polen och Ungern hotade i måndags att lämna veto mot EU:s nästa sjuåriga långtidsbudget samt EU:s coronaräddningsfond på grund av att man i förhandlingarna kommit överens om en mekanism som gör att medlemsländerna kan nekas EU-medel om man inte följer rättsstatsprincipen.

- EU får nu inte ge efter mot Polen och Ungerns utpressning. Rättsstatsprincipens koppling till budgeten är viktig för att säkerställa att skattepengar från bland annat Finland inte indirekt stöder en politik i något medlemsland som urholkar rättsstaten och det oberoende domstolsväsendet, begränsar media eller undergräver fri- och grundläggande demokratiska rättigheter, säger Svenska riksdagsgruppens vice ordförande, riksdagsledamot Mats Löfström. 

Polen och Ungern är båda nettomottagare av EU-medel både från långtidsbudgeten och coronaräddningsfonden.
 
- Det är inte orimligt att kräva att det finns en rättsstatsprincip kopplat till EU-medel. Det kränker inte på något sätt ett lands suveränitet eftersom dessa principer varit grunden för att alla länder, på samma sätt som Finland, har kunnat bli EU-medlemmar. Det har alltid varit frivilligt att ansöka om medlemskap och medlemskap har kunnat beviljas utgående från att en rad kriterier uppfyllts. De kriterierna är lika viktiga då man väl blivit medlem, men det har länge saknats verktyg att övervaka detta. Det här förslaget ändrar delvis på det och just därför är det så principiellt viktigt, säger Löfström. 

Finland drev frågan om rättsstatsprincipens koppling till EU budgeten hårt under Finlands EU-ordförandeskap.
 
- Det är en stor framgång för Finland att det finns ett konkret förslag till rättsstatsprincipens koppling till EU-medel. Regeringen har skött förhandlingarna mycket bra. Rättsstatsprincipen är principiellt så oerhört viktigt för hela EU:s legitimitet. Därför är det viktigt att Finland håller fast i den här linjen trots hot om veton, säger Löfström.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Responsdebatt om redogörelsen om Finlands säkerhets- och försvarspolitik

Svenska riksdagsgruppen har många gånger framhållit att EU är den samarbetsram inom vilken Finland ska stärka säkerheten såväl i Europa som ur ett globalt perspektiv. Säkerheten och stabiliteten i EU och övriga Europa stärks genom den mångomtalade solidaritetsklausulen.
16.06.2009 kl. 13:55

Finlands säkerhets- och försvarspolitik

16.06.2009 kl. 10:35

Responsdebatt om budgetramarna 2010-2013

Som en följd av den ekonomiska krisen har hittills omkring 3 miljarder euro anvisats för stimulansåtgärder i vårt land – detta motsvarar omkring 1,5 % av BNP – en stor andel också med EU-mått mätt. Alla åtgärder som vidtas måste ha som målsättning att återställa tillväxten och balansen i vår ekonomi, motverka arbetslöshet och trygga vår betalningsförmåga – speciellt på lång sikt.
03.06.2009 kl. 13:35

Responsdebatt om Statsrådets EU-redogörelse

Också Svenska riksdagsgruppen sällar sig till skaran av röster som tycker att det är viktigt att oftare diskutera EU, Finlands roll i unionen och unionens framtid.
26.05.2009 kl. 15:00

Statsrådets redogörelse om EU-politiken

26.05.2009 kl. 10:35

Remissdebatt om statsrådets EU-redogörelse

Av statsrådets redogörelse över EU-politiken framgår regeringens vision om hur EU ska se ut, fungera och utvecklas till år 2020. Svenska riksdagsgruppen framhåller vikten av att alla skall kunna känna sig representerade i Bryssel och delaktiga i den politik som förs i EU.
16.04.2009 kl. 17:00