Viktigt att inte ge efter för Polen och Ungerns utpressning mot EU budgeten

18.11.2020 kl. 13:08
Polen och Ungern hotade i måndags att lämna veto mot EU:s nästa sjuåriga långtidsbudget samt EU:s coronaräddningsfond på grund av att man i förhandlingarna kommit överens om en mekanism som gör att medlemsländerna kan nekas EU-medel om man inte följer rättsstatsprincipen.

- EU får nu inte ge efter mot Polen och Ungerns utpressning. Rättsstatsprincipens koppling till budgeten är viktig för att säkerställa att skattepengar från bland annat Finland inte indirekt stöder en politik i något medlemsland som urholkar rättsstaten och det oberoende domstolsväsendet, begränsar media eller undergräver fri- och grundläggande demokratiska rättigheter, säger Svenska riksdagsgruppens vice ordförande, riksdagsledamot Mats Löfström. 

Polen och Ungern är båda nettomottagare av EU-medel både från långtidsbudgeten och coronaräddningsfonden.
 
- Det är inte orimligt att kräva att det finns en rättsstatsprincip kopplat till EU-medel. Det kränker inte på något sätt ett lands suveränitet eftersom dessa principer varit grunden för att alla länder, på samma sätt som Finland, har kunnat bli EU-medlemmar. Det har alltid varit frivilligt att ansöka om medlemskap och medlemskap har kunnat beviljas utgående från att en rad kriterier uppfyllts. De kriterierna är lika viktiga då man väl blivit medlem, men det har länge saknats verktyg att övervaka detta. Det här förslaget ändrar delvis på det och just därför är det så principiellt viktigt, säger Löfström. 

Finland drev frågan om rättsstatsprincipens koppling till EU budgeten hårt under Finlands EU-ordförandeskap.
 
- Det är en stor framgång för Finland att det finns ett konkret förslag till rättsstatsprincipens koppling till EU-medel. Regeringen har skött förhandlingarna mycket bra. Rättsstatsprincipen är principiellt så oerhört viktigt för hela EU:s legitimitet. Därför är det viktigt att Finland håller fast i den här linjen trots hot om veton, säger Löfström.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00