Pressmeddelande

Mycket viktiga skrivningar i nya trafikplanen

17.11.2020 kl. 16:10

Utkastet till ny trafikplan är det viktigaste dokumentet kring vår infrastruktur på mycket länge, kanske någonsin. Den handlar om en nödvändig för att inte säga en mycket efterlängtad plan, som berör allas vardag på flera sätt.

Det konstaterar SFP:s riksdagsledamot Mikko Ollikainen efter att utkastet till den första riksomfattande trafiksystemplan offentliggjordes på tisdagen. Ollikainen har varit SFP:s representant i den parlamentariska arbetsgrupp som följt arbetet med den långsiktiga planen, som sträcker sig fram till år 2032.

- Alla färdmedel på land, till havs, i luften och till och med under jordytan, berörs. Planen beskriver bra nuläget men även vilka utmaningar vi har för att kommunikationerna ska fungera smidigare, till exempel för att mätta näringslivets behov men också hur vi tar oss till och från jobbet, säger Mikko Ollikainen.

Flera större samhälleliga trender ska beaktas då framtidens infrasatsningar planeras, bland annat urbaniseringen, ändringar i befolkningsstrukturen, klimatförändringen, trafiksäkerheten men också effekterna av coronan. Även de regionala skillnaderna spelar in och de har beaktats.

- I nuläget är det omöjligt att säga exakt vilka effekterna blir av coronan i framtiden, till exempel då det gäller sätten hur vi rör oss, var vi utför vårt jobb, hur vi tillbringar vår fritid och hur varor rör sig. Trafiksystemplanen granskas vart fjärde år och om coronan visar sig ha haft stora effekter på hur vi rör oss så märks det säkert då, säger Ollikainen.

I planen ingår en finansieringsram på hur infrastrukturpengarna ska fördelas under perioden. Största delen av medlen kanaliseras till att hålla basinfrastrukturen i skick, vilket gläder Ollikainen.

- Reparationsskulden har vuxit massor under de senaste 20 åren. Tack vare de tilläggsatsningar som kommer att göras kommer reparationsskulden att kunna minskas märkbart. Tendensen är den rätta men behovet är fortsättningsvis enormt. Pengar finns också för helt nya vägsträckor.

Förutom skrivningar om vägar, rälstrafik, cykel- och gångbanor, farleder, hamnar, flygfält och kollektivtrafik fokuseras även en hel del på digitaliseringens möjligheter. Det kan handla om att samla in information digitalt med tanke på vägunderhållet vintertid men digitaliseringen kan även vara till stor nytta med tanke på hur logistiken kring varutransporter kan förbättras så att allt färre långtradare kör tomma.

- Vi i Finland kunde ha varit betydligt bättre på att söka finansiering till infrastrukturprojekt via EU. Tack vare den här planen ges nu bättre nycklar till det.

- Alla delar i planen är viktiga men själv har jag flera gånger poängterat exportindustrins betydelse och behov samt förbindelserna till utlandet, såväl till lands, till havs som via luften. Skärgårdstrafiken har också fått extra uppmärksamhet. I ett parlamentariskt arbete finns alltid saker som man skulle ha velat ha annorlunda men det handlar också om kompromisser och i det stora hela har vi all orsak att vara nöjda.

Den riksomfattande trafiksystemplanen går nu ut på utlåtanderunda. Tanken är att den godkänns av riksdagen i vår.

Mikko Ollikainen

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.

11.03.2008 kl. 15:15

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.

13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.

12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.

17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.

05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?

04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.

17.12.2007 kl. 12:35