Det konstaterar SFP:s riksdagsledamot Mikko Ollikainen efter att utkastet till den första riksomfattande trafiksystemplan offentliggjordes på tisdagen. Ollikainen har varit SFP:s representant i den parlamentariska arbetsgrupp som följt arbetet med den långsiktiga planen, som sträcker sig fram till år 2032.

- Alla färdmedel på land, till havs, i luften och till och med under jordytan, berörs. Planen beskriver bra nuläget men även vilka utmaningar vi har för att kommunikationerna ska fungera smidigare, till exempel för att mätta näringslivets behov men också hur vi tar oss till och från jobbet, säger Mikko Ollikainen.

Flera större samhälleliga trender ska beaktas då framtidens infrasatsningar planeras, bland annat urbaniseringen, ändringar i befolkningsstrukturen, klimatförändringen, trafiksäkerheten men också effekterna av coronan. Även de regionala skillnaderna spelar in och de har beaktats.

- I nuläget är det omöjligt att säga exakt vilka effekterna blir av coronan i framtiden, till exempel då det gäller sätten hur vi rör oss, var vi utför vårt jobb, hur vi tillbringar vår fritid och hur varor rör sig. Trafiksystemplanen granskas vart fjärde år och om coronan visar sig ha haft stora effekter på hur vi rör oss så märks det säkert då, säger Ollikainen.

I planen ingår en finansieringsram på hur infrastrukturpengarna ska fördelas under perioden. Största delen av medlen kanaliseras till att hålla basinfrastrukturen i skick, vilket gläder Ollikainen.

- Reparationsskulden har vuxit massor under de senaste 20 åren. Tack vare de tilläggsatsningar som kommer att göras kommer reparationsskulden att kunna minskas märkbart. Tendensen är den rätta men behovet är fortsättningsvis enormt. Pengar finns också för helt nya vägsträckor.

Förutom skrivningar om vägar, rälstrafik, cykel- och gångbanor, farleder, hamnar, flygfält och kollektivtrafik fokuseras även en hel del på digitaliseringens möjligheter. Det kan handla om att samla in information digitalt med tanke på vägunderhållet vintertid men digitaliseringen kan även vara till stor nytta med tanke på hur logistiken kring varutransporter kan förbättras så att allt färre långtradare kör tomma.

- Vi i Finland kunde ha varit betydligt bättre på att söka finansiering till infrastrukturprojekt via EU. Tack vare den här planen ges nu bättre nycklar till det.

- Alla delar i planen är viktiga men själv har jag flera gånger poängterat exportindustrins betydelse och behov samt förbindelserna till utlandet, såväl till lands, till havs som via luften. Skärgårdstrafiken har också fått extra uppmärksamhet. I ett parlamentariskt arbete finns alltid saker som man skulle ha velat ha annorlunda men det handlar också om kompromisser och i det stora hela har vi all orsak att vara nöjda.

Den riksomfattande trafiksystemplanen går nu ut på utlåtanderunda. Tanken är att den godkänns av riksdagen i vår.