Ett nervkittlande val

15.11.2020 kl. 07:39
Vart fjärde år väljer världens största demokrati sin president. För fyra år sedan besökte jag USA strax innan valet och det hade varit roligt att besöka landet också denna gång.

Tanken var faktiskt att jag skulle ha besökt demokraternas kongress i somras. Tyvärr gjorde coronapandemin det omöjligt.

 

Läget inför årets presidentval mellan Donald Trump och Joe Biden var mycket intressant. Fast jag personligen många gånger har förundrats av den sittande presidentens uttalanden, har många amerikaner tilltalats av hans ledarstil. Samtidigt har över 240 000 amerikaner dött i coronapandemins sviter och Trump har fått mycket kritik för hur han har hanterat frågan.

 

Igen en gång visade dock opinionsmätningarna att den demokratiska kandidaten hade ett stort försprång. Men jag räknade med att valet skulle bli väldigt jämnt. Och det blev det. När onsdagen grydde i Finland fanns det ännu inget resultat. Rösträknandet i vissa delstater gick mycket långsamt framåt. President Trump ledde i flera viktiga delstater, men samtidigt trodde experterna att poströsterna skulle luta mera mot Biden. Efter valdagen följde några nervkittlande dygn. Det avgörande beskedet var när Biden gick upp i ledning i Pennsylvania. Han hade lyckats svänga det rostbälte som Trump hade vunnit för fyra år sedan. Det var helt centralt för hans vinst. Ett historiskt spännande val nådde också ett på många sätt historiskt resultat. Joe Biden blir USAs 46:e president och avsätter för första gången på 28 år den sittande presidenten. Samtidigt blir Kamala Harris den första kvinnan och den första afroamerikanen på vice presidentposten. Glastaket spräcktes. Det var inte bara resultatet som var historiskt, utan även valdeltagandet. Röstningsprocenten var dryga 66 %. Det är det högsta valdeltagandet i USA sedan år 1900.

 

När rösträknandet nu börjar vara avslutat i nästan alla delstater kan man också konstatera att Biden ändå vann med en klar majoritet – både mätt i elektorsröster och det totala antalet röster. Ändå har Trump inte ringt det sedvanliga samtalet där han skulle gratulera den tillträdande presidenten och erkänna sin förlust. Aldrig tidigare har man sett att maktbytet varit så här svårt i USA. Trump fortsätter hävda att det här valet inte har gått rätt till och att det egentligen var han som vann.

 

För Finland är goda relationer till USA och ett fungerade transatlantiskt samarbete på bred front naturligtvis viktigt. Det gynnar bland annat den finländska ekonomin och många av våra exportföretag.

 

Jag ser framemot att USA nu tar steget tillbaka till de gemensamma borden där man fattar beslut om gemensamma frågor. Jag välkomnar USA tillbaka till bland annat Parisavtalet. Samtidigt finns det mycket som USA måste arbeta med inom sina egna gränser. Tvåpartisystemet genomsyrar hela samhällsdebatten och partitillhörigheten kan till och med få människor inom samma familj att bryta kontakten. Nu gäller det för USA att försöka minska polariseringen i samhället. Joe Biden har redan visat att ett av hans mål är att ena det amerikanska folket. Jag önskar honom stort lycka till i det arbetet.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Regeringen Orpos regeringsprogram

Gruppanförande, Otto Andersson, Svenska riksdagsgruppen 21.6.2023
21.06.2023 kl. 14:00

Svar till regeringssonderare Orpo

18.04.2023 kl. 12:16

Interpellation om skuldsättningen inom den offentliga ekonomin

Gruppanförande 8.2.2023, Sandra Bergqvist, Svenska riksdagsgruppen
08.02.2023 kl. 14:58

Statsrådets framtidsredogörelse, Utblick över kommande generationers Finland

Gruppanförandet hållet av Framtidsutskottets ordförande, ledamot Joakim Strand.
24.01.2023 kl. 15:00

Interpellation om bekämpning av ungdoms- och gatugängskriminalitet genom migrations- och kriminalpolitiska åtgärder

Gruppanförande hållet av ledamot Sandra Bergqvist.
19.12.2022 kl. 11:00

Responsdebatt för budgeten 2023

Gruppanförhandet hållet av ledamot Veronica Rehn-Kivi
14.12.2022 kl. 11:00