Riksdagen godkände idag efter omröstning förslaget om höjningen av Ålands avräkningsgrund från 0,45 procent till 0,47 procent. Enbart Sannfinländarna röstade emot höjningen. Rösterna föll 46 - 8. På grund av coronaviruset röstar riksdagen med ett nedsatt antal ledamöter på plats i salen, kvoterat enligt gruppernas storlek.
- Jag är mycket glad för det stora stöd som fanns för Åland i plenum vid omröstningen. Det är en stor och historisk dag för Ålands självstyrelse och det här är frukten av ett långsiktigt arbete som tagit flera år i anspråk. Jag vill tacka nuvarande regering och den förra regeringen samt nuvarande riksdagen och förra riksdagen för samarbetet, säger riksdagsledamot Mats Löfström.
- Avräkningsgrunden har aldrig tidigare höjts, trots att den åländska befolkningen under de senaste 25 åren har ökat i dubbel så snabb takt i jämförelse med hela landets befolkning. En höjning var således mycket väl motiverad och borde ha gjorts redan tidigare. Jag är ändå oerhört glad att den kan göras nu. Det mycket stora stödet i dagens omröstning visar att saken var väl motiverad och att alla möten gett resultat, säger Löfström.
Då den nuvarande självstyrelselagen trädde i kraft är 1993 bestämdes att Åland skulle få 0,45 procent av statens samlade intäkter, exklusive nettoupplåning, för att finansiera de uppgifter som på Åland sköts av självstyrelsen och inte av staten. Då utgjorde Ålands befolkning 0,49 procent av landets hela befolkning, idag är andelen 0,54 procent.
- Ålänningar betalar statliga skatter på exakt samma grund som alla andra finländare, men mycket av den statliga servicen finansieras på Åland av självstyrelsen i stället för staten. Därför får Åland en avräkningsgrund, eller klumpsumma som det ofta kallas.Det gamla självstyrelsesystemet har dock inte beaktat befolkningsökningen och har resulterat i att Åland fått tillbaka mindre pengar per capita desto fler man blivit. Åland skulle med det systemet få tillbaka 0,45 procent av statens samlade intäkter oavsett om man var 10 000, 30 000 eller 100 000 bosatta. Det här rättar det nya systemet till då det ger en automatisk justering om befolkningsandelen fortsätter att öka. På samma sätt som justeringen också gäller neråt ifall Ålands befolkningsandel skulle minska. Det blir mycket mer dynamiskt, rimligt och rättvist, förklarar Löfström.
Höjningen av avräkningsgrunden betyder i praktiken att Ålands grundfinansiering ökar med 10 miljoner euro per år. Det börjar gälla från och med 1 januari 2021. Saken ska ännu behandlas färdigt i riksdagen i en andra behandling nästa vecka innan ärendet kan gå till presidentens bord. Ålands lagting har redan färdigt gett sitt samtycke.
Höjningen av Ålands avräkningsgrund godkändes i riksdagens första behandlingen med rösterna 46 - 8
11.11.2020 kl. 16:30
Gruppanföranden |
Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00
Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40
Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009
Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00
Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009
År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00
Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009
Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00
Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen
Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17
Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi
Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15
postadress
Svenska riksdagsgruppen
00102 Riksdagen
telefon
09-4321
