Höjningen av Ålands avräkningsgrund godkändes i riksdagens första behandlingen med rösterna 46 - 8

11.11.2020 kl. 16:30

Riksdagen godkände idag efter omröstning förslaget om höjningen av Ålands avräkningsgrund från 0,45 procent till 0,47 procent. Enbart Sannfinländarna röstade emot höjningen. Rösterna föll 46 - 8. På grund av coronaviruset röstar riksdagen med ett nedsatt antal ledamöter på plats i salen, kvoterat enligt gruppernas storlek.

- Jag är mycket glad för det stora stöd som fanns för Åland i plenum vid omröstningen. Det är en stor och historisk dag för Ålands självstyrelse och det här är frukten av ett långsiktigt arbete som tagit flera år i anspråk. Jag vill tacka nuvarande regering och den förra regeringen samt nuvarande riksdagen och förra riksdagen för samarbetet, säger riksdagsledamot Mats Löfström.

- Avräkningsgrunden har aldrig tidigare höjts, trots att den åländska befolkningen under de senaste 25 åren har ökat i dubbel så snabb takt i jämförelse med hela landets befolkning. En höjning var således mycket väl motiverad och borde ha gjorts redan tidigare. Jag är ändå oerhört glad att den kan göras nu. Det mycket stora stödet i dagens omröstning visar att saken var väl motiverad och att alla möten gett resultat, säger Löfström.

Då den nuvarande självstyrelselagen trädde i kraft är 1993 bestämdes att Åland skulle få 0,45 procent av statens samlade intäkter, exklusive nettoupplåning, för att finansiera de uppgifter som på Åland sköts av självstyrelsen och inte av staten. Då utgjorde Ålands befolkning 0,49 procent av landets hela befolkning, idag är andelen 0,54 procent.

- Ålänningar betalar statliga skatter på exakt samma grund som alla andra finländare, men mycket av den statliga servicen finansieras på Åland av självstyrelsen i stället för staten. Därför får Åland en avräkningsgrund, eller klumpsumma som det ofta kallas.Det gamla självstyrelsesystemet har dock inte beaktat befolkningsökningen och har resulterat i att Åland fått tillbaka mindre pengar per capita desto fler man blivit. Åland skulle med det systemet få tillbaka 0,45 procent av statens samlade intäkter oavsett om man var 10 000, 30 000 eller 100 000 bosatta. Det här rättar det nya systemet till då det ger en automatisk justering om befolkningsandelen fortsätter att öka. På samma sätt som justeringen också gäller neråt ifall Ålands befolkningsandel skulle minska. Det blir mycket mer dynamiskt, rimligt och rättvist, förklarar Löfström.

Höjningen av avräkningsgrunden betyder i praktiken att Ålands grundfinansiering ökar med 10 miljoner euro per år. Det börjar gälla från och med 1 januari 2021. Saken ska ännu behandlas färdigt i riksdagen i en andra behandling nästa vecka innan ärendet kan gå till presidentens bord. Ålands lagting har redan färdigt gett sitt samtycke.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45