Höjningen av Ålands avräkningsgrund godkändes i riksdagens första behandlingen med rösterna 46 - 8

11.11.2020 kl. 16:30

Riksdagen godkände idag efter omröstning förslaget om höjningen av Ålands avräkningsgrund från 0,45 procent till 0,47 procent. Enbart Sannfinländarna röstade emot höjningen. Rösterna föll 46 - 8. På grund av coronaviruset röstar riksdagen med ett nedsatt antal ledamöter på plats i salen, kvoterat enligt gruppernas storlek.

- Jag är mycket glad för det stora stöd som fanns för Åland i plenum vid omröstningen. Det är en stor och historisk dag för Ålands självstyrelse och det här är frukten av ett långsiktigt arbete som tagit flera år i anspråk. Jag vill tacka nuvarande regering och den förra regeringen samt nuvarande riksdagen och förra riksdagen för samarbetet, säger riksdagsledamot Mats Löfström.

- Avräkningsgrunden har aldrig tidigare höjts, trots att den åländska befolkningen under de senaste 25 åren har ökat i dubbel så snabb takt i jämförelse med hela landets befolkning. En höjning var således mycket väl motiverad och borde ha gjorts redan tidigare. Jag är ändå oerhört glad att den kan göras nu. Det mycket stora stödet i dagens omröstning visar att saken var väl motiverad och att alla möten gett resultat, säger Löfström.

Då den nuvarande självstyrelselagen trädde i kraft är 1993 bestämdes att Åland skulle få 0,45 procent av statens samlade intäkter, exklusive nettoupplåning, för att finansiera de uppgifter som på Åland sköts av självstyrelsen och inte av staten. Då utgjorde Ålands befolkning 0,49 procent av landets hela befolkning, idag är andelen 0,54 procent.

- Ålänningar betalar statliga skatter på exakt samma grund som alla andra finländare, men mycket av den statliga servicen finansieras på Åland av självstyrelsen i stället för staten. Därför får Åland en avräkningsgrund, eller klumpsumma som det ofta kallas.Det gamla självstyrelsesystemet har dock inte beaktat befolkningsökningen och har resulterat i att Åland fått tillbaka mindre pengar per capita desto fler man blivit. Åland skulle med det systemet få tillbaka 0,45 procent av statens samlade intäkter oavsett om man var 10 000, 30 000 eller 100 000 bosatta. Det här rättar det nya systemet till då det ger en automatisk justering om befolkningsandelen fortsätter att öka. På samma sätt som justeringen också gäller neråt ifall Ålands befolkningsandel skulle minska. Det blir mycket mer dynamiskt, rimligt och rättvist, förklarar Löfström.

Höjningen av avräkningsgrunden betyder i praktiken att Ålands grundfinansiering ökar med 10 miljoner euro per år. Det börjar gälla från och med 1 januari 2021. Saken ska ännu behandlas färdigt i riksdagen i en andra behandling nästa vecka innan ärendet kan gå till presidentens bord. Ålands lagting har redan färdigt gett sitt samtycke.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Responsdebatt om redogörelsen om Finlands säkerhets- och försvarspolitik

Svenska riksdagsgruppen har många gånger framhållit att EU är den samarbetsram inom vilken Finland ska stärka säkerheten såväl i Europa som ur ett globalt perspektiv. Säkerheten och stabiliteten i EU och övriga Europa stärks genom den mångomtalade solidaritetsklausulen.
16.06.2009 kl. 13:55

Finlands säkerhets- och försvarspolitik

16.06.2009 kl. 10:35

Responsdebatt om budgetramarna 2010-2013

Som en följd av den ekonomiska krisen har hittills omkring 3 miljarder euro anvisats för stimulansåtgärder i vårt land – detta motsvarar omkring 1,5 % av BNP – en stor andel också med EU-mått mätt. Alla åtgärder som vidtas måste ha som målsättning att återställa tillväxten och balansen i vår ekonomi, motverka arbetslöshet och trygga vår betalningsförmåga – speciellt på lång sikt.
03.06.2009 kl. 13:35

Responsdebatt om Statsrådets EU-redogörelse

Också Svenska riksdagsgruppen sällar sig till skaran av röster som tycker att det är viktigt att oftare diskutera EU, Finlands roll i unionen och unionens framtid.
26.05.2009 kl. 15:00

Statsrådets redogörelse om EU-politiken

26.05.2009 kl. 10:35

Remissdebatt om statsrådets EU-redogörelse

Av statsrådets redogörelse över EU-politiken framgår regeringens vision om hur EU ska se ut, fungera och utvecklas till år 2020. Svenska riksdagsgruppen framhåller vikten av att alla skall kunna känna sig representerade i Bryssel och delaktiga i den politik som förs i EU.
16.04.2009 kl. 17:00