Statsrådets utrikes- och säkerhetspolitiska redogörelse.

11.11.2020 kl. 14:59
Gruppanförande 11.11.2020, Eva Biaudet, Svenska riksdagsgruppen

Ärade talman,

Som flera av oss redan har konstaterat debatterar vi utrikes- och säkerhetspolitiken i ett mycket intressant världspolitiskt läge. Biden–Harris har vunnit det amerikanska valet och förväntningarna på att nya vindar ska blåsa i det internationella samarbetet är – helt berättigat – stora.

Det känns faktiskt lite lättare att andas nu. Tron på mänskligheten, människovärdet och det respektfulla samtalet – en gnista av hopp – syns redan på den politiska himlen. Utrikesminister Haavistos referens till bildkonstnären Magnus Enckell kan vi inte annat än innerligt hålla med om. Finland kan inte isolera sig!

 

Det ligger i Finlands intresse att det regelbaserade internationella systemet stärks – detta efter flera år av avsiktlig destabilisering.

I redogörelsen motiveras varför FN är viktigt, liksom samarbetsstrukturerna inom EU. Vi kan välkomna att Joe Biden lovat att USA återkommer med i klimatsamarbetet inom ramen för Parisavtalet. Det är också en viktig signal för investeringar i utsläppsfri energiproduktion.

 

Finland lägger stark tonvikt vid att aktivt främja de mänskliga rättigheterna, rättsstaten och jämställdheten i alla bilaterala och multilaterala sammanhang. All utrikes- och säkerhetspolitisk verksamhet måste ha mänskliga rättigheter som grund. För SFP och Svenska riksdagsgruppen är detta en helt fundamental utgångspunkt.

 

Redogörelsen visar också med önskvärd tydlighet att utrikes- och säkerhetspolitiken har en bred agenda. I dagens läge handlar det om hela basen för hållbar utveckling och demokrati. Ett centralt mål är även jämställdheten, att öka kvinnors och flickors politiska och ekonomiska delaktighet, samt att stärka deras roll i fredsprocesser och krishantering.

Den nordiska referensramen har ytterligare ökat i betydelse. Det är här vi hör hemma. Norden ökar vår trovärdighet. Inte minst i biståndssamarbetet. Det säkerhetspolitiska samarbetet särskilt mellan Finland och Sverige har fördjupats och här ser vi inte så mycket gränser mera.

Vi bör förstå att Norden är ett tilltalande brand var som helst på den internationella arenan. Det lönar sig för oss att agera tillsammans i en instabil internationell omvärld.

Finland är särskilt utsatt för förändringar i säkerhetsläget kring Östersjön. Ett centralt mål är att öka stabiliteten och minska de militära spänningarna i Östersjöområdet.

Vi ska också söka miljömässigt hållbara lösningar för den känsliga arktiska regionen.

 

Redogörelsens har tydliga skrivningar om betydelsen av EU som en stark och handlingskraftig internationell aktör och ledare. Det förutsätter en större vilja till gemensamma beslut och förståelse för att det behövs ett gemensamt ansvar för exempelvis migrationspolitiken.

 

Ärade talman,

I redogörelsen understryks att Finland vårdar sig om sina bilaterala relationer. Förenta staterna roll har betonats, men vi ska också ha fungerande relationer till vår östra granne Ryssland.

EU bör vara starkt när det gäller sanktioner till följd av den oacceptabla annekteringen av Krim. Minskavtalen, som syftar till att lösa konflikten i östra Ukraina, ska verkställas fullt ut. Det är en förutsättning för att relationerna mellan EU och Ryssland ska kunna utvärderas på nytt.

Finlands hållning till försvarsalliansen Nato ändrar inte i den aktuella redogörelsen. Vi vill även i fortsättningen upprätthålla en nationell rörelsefrihet och bevara valmöjligheten. Det här inbegriper en möjlighet att ansöka om medlemskap i Nato.

 

Vår planet är gemensam. Just nu går det massiva resurser till att motverka COVID-19-pandemin. Vi har en klimatförändring på gång som kräver brådskande åtgärder. Här är sanningen tydligare än någonsin att ingen stat eller grupp av stater ensam kan lösa de stora globala utmaningarna.

Det är viktigt för finländsk utrikespolitik, att vi söker oss till länder och sammanslutningar med likasinnad vilja att ta sig an de akuta internationella problemen.

Det breda perspektivet på säkerheten behövs. Vi lever i en värld där hybridpåverkan har ökat och attacker mot demokratins institutioner och fake news – som rider på att sprida oro, rädsla och hat – har blivit ett allt större hot.

Statsrådets redogörelse bjuder på en realistisk och aktuell analys av omvärlden. Fastän utmaningarna i världen är komplexa ska Finland inte vara rädd att uttala och erbjuda de lösningar som behövs.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50