Då jag växte upp i Jakobstad tyckte jag inte att det var så märkligt med Svenska dagen. Vi hade ju ”svenska dagen” i praktiken varje dag i min hemstad. Men med åren har insikten infunnit sig. Svenska dagen är verkligen värd att uppmärksammas och firas. Finland har allt sedan sin självständighet varit ett land vars identitet byggs på fler än bara ett språk. I vår första grundlag som skrevs år 1919, slogs det fast att finska och svenska är Finlands nationalspråk. Ett folk men två språk. Svenska dagen däremot är äldre än både nationen Finland och grundlagen – den firades faktiskt första gången redan år 1908.

När jag tänker på svenskans betydelse för mig minns jag den gång då jag fem år gammal fick uppleva hur det känns att inte bli förstådd. Jag hade blivit intagen på öronkliniken i Helsingfors för en operation, och min mamma var tvungen att vara på jobb i Jakobstad. Jag låg en vecka i ett rum med flera andra barn, som alla talade finska. Det klarade jag ännu på något sätt av, men när inte heller flera av sjukskötarna förstod svenska, då kändes det illa. Så liten som jag var, fick jag försöka göra mig förstådd på den finska jag dittills lärt mig hos mormor och morfar i Kalajoki. Jag tror att det är många av oss med svenska som modersmål som varit med om något liknande någon gång under livet.

Att få tala sitt modersmål handlar om mycket mer än bara ett språk och kommunikation. Det handlar om identitet och kultur. Det handlar om trygghet, det handlar om förståelse. Det är en av grundstenarna i livet och en viktig grundläggande rättighet. Vi ska värna om vårt modersmål och för Finlands tvåspråkighet och vår plats i den nordiska gemenskapen. Vi ska vara stolta över vårt modersmål.

Som justitieminister har jag många viktiga språkfrågor på mitt bord. Som bäst pågår arbetet med en uppdatering av nationalspråksstrategin. Målet för den nya nationalspråksstrategin är att garantera rätten till service på både finska och svenska i vårt land. Vi kommer även att se på hur tillgången till svenskspråkig arbetskraft kan säkerställas och hur digitaliseringen påverkar de språkliga rättigheterna. En annan viktig fråga som hör tätt ihop med det här är språkklimatet. Justitieministeriet lanserade i måndags en kampanj med syftet att förbättra språkklimatet och öka förståelsen och känslan av samhörighet människor emellan.

Jag är glad över att Tim Sparv, kapten för Finlands herrlandslag i fotboll Huuhkajat, medverkar i vår kampanj. Han är en viktig förebild för många unga finländare. Därför är det väldigt viktigt att han i kampanjen betonar att man speciellt som ung ska våga tala det andra inhemska språket – man behöver inte kunna ett språk perfekt för att kunna tala det.

För landets fortsatta tvåspråkighet är också skolan och tillgången till media på svenska synnerligen central.