Agenda 2030 – mot ett klimatneutralt välfärdssamhälle

04.11.2020 kl. 15:00
Gruppanförande 4.11.2020 hållet av ledamot Mikko Ollikainen.

Ärade talman,

Agenda 2030 siktar på ett klimatneutralt samhälle där miljön, ekonomin och människan är i balans. I detta program är tilliten till rättsstaten, demokratin, det nordiska välfärdssamhället och jämställdheten centrala värden.

Om vi hade diskuterat Agenda 2030 förra hösten hade tonvikten varit annorlunda än nu. I dag har coronaviruspandemin både globala och nationellt tagit en stor del av uppmärksamheten. I dagens läge måste vi kunna medge att vi på riktigt inte vet hur kontinentalplattorna placerar sig då pandemin släpper sitt grepp.

 

Pandemin är ett exempel på att vi inte ensamma kan lösa globala utmaningar. Vi behöver mera förtroende i det internationella samarbetet.

Det var också huvudbudskapet när Finland förra veckan presenterade programmet för vårt ordförandeskap i Nordiska ministerrådet.

Programmet för inkommande år drar upp riktlinjerna för ett aktivt samarbete för att skapa ett grönare, konkurrenskraftigare och socialt mer hållbart Norden. Även i EU-samarbetet har fokus varit på snabba återhämtningsåtgärder som bidrar till EU:s klimatmål.

Genom att världen tänker mera på hållbarhet skapas enorma möjligheter även för vår industri, som är världsledande exempelvis när det gäller motorer som är energisparande och bra för miljön.

 

Ärade talman,

Det är ändå inte enbart vid de internationella förhandlingsborden som vi tar de viktiga stegen mot ett klimatneutralt samhälle. Det är viktigt att sporra till koldioxidneutrala lösningar i lokalsamhället.

 

SFP och Svenska riksdagsgruppen stöder hållbarhet på alla plan. Vi ska backa upp kommunerna och lokalsamhället. Och då är det skäl att komma ihåg att våra regioner i Finland är olika. Det som fungerar på ett ställe kanske inte fungerar lika bra på ett annat.

På landsbygden kan det till exempel handla om smarta elnät, om att producera egen el genom vindkraft eller solenergi, om att vidareanvända jordbruksavfall till bränsle – exempelvis biogas till bilarna i den egna byn. Allt behöver inte vara stort. Vi ska ha en smidig och möjliggörande lagsstiftning.

Agenda 2030 vill göra städerna till mänskliga boendemiljöer, som är inkluderande, säkra och hållbara. Vi ska bygga ut den utsläppssnåla kollektivtrafiken och förbättra kvaliteten på livsmiljön via arkitekturen.

Medborgarna måste känna att de hänger med – helt oberoende av boningsort och ålder. Då måste informationen om målsättningarna för Agenda 2030 – de sjutton punkter som finns här i redogörelsen – vara tydlig och faktabaserad så att målsättningarna lätt kan förankras hos människor. Genom god kommunikation kan vi öka förtroendet för de beslut som måste fattas på olika plan. Diktat från högre myndighet fungerar sällan.

 

Ärade talman,

Det behövs åtgärder både på kort och lång sikt. Agenda 2030 betonar rättvisa mellan generationerna.

Då vi här lyfter fram en hållbar utveckling av jordklotets naturresurser – satsningar på sysselsättning och cirkulär ekonomi – kan inte utbildningens betydelse tillräckligt betonas.

För att stärka framtidstron bör vi särskilt främja ungdomssysselsättningen och stärka de ekonomiska möjligheterna för kvinnor på jämställda villkor. Alla länder har nytta av en frisk och utbildad arbetskraft.

 

Arbetsfältet är stort, programmet är mycket brett och det finns mycket att göra för att uppnå målen för Agenda 2030. Inom SFP ser vi att det egentligen inte finns alternativ, utan vi bör framskrida enligt dessa målsättningar, som ju också genomsyrar regeringen Marins regeringsprogram.

Årsklockan – som bör fungera som ett tydligt instrument för uppföljning och utvärdering – ska visa att vi är på rätt väg.

Tillsammans – yhdessä.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00