Agenda 2030 – mot ett klimatneutralt välfärdssamhälle

04.11.2020 kl. 15:00
Gruppanförande 4.11.2020 hållet av ledamot Mikko Ollikainen.

Ärade talman,

Agenda 2030 siktar på ett klimatneutralt samhälle där miljön, ekonomin och människan är i balans. I detta program är tilliten till rättsstaten, demokratin, det nordiska välfärdssamhället och jämställdheten centrala värden.

Om vi hade diskuterat Agenda 2030 förra hösten hade tonvikten varit annorlunda än nu. I dag har coronaviruspandemin både globala och nationellt tagit en stor del av uppmärksamheten. I dagens läge måste vi kunna medge att vi på riktigt inte vet hur kontinentalplattorna placerar sig då pandemin släpper sitt grepp.

 

Pandemin är ett exempel på att vi inte ensamma kan lösa globala utmaningar. Vi behöver mera förtroende i det internationella samarbetet.

Det var också huvudbudskapet när Finland förra veckan presenterade programmet för vårt ordförandeskap i Nordiska ministerrådet.

Programmet för inkommande år drar upp riktlinjerna för ett aktivt samarbete för att skapa ett grönare, konkurrenskraftigare och socialt mer hållbart Norden. Även i EU-samarbetet har fokus varit på snabba återhämtningsåtgärder som bidrar till EU:s klimatmål.

Genom att världen tänker mera på hållbarhet skapas enorma möjligheter även för vår industri, som är världsledande exempelvis när det gäller motorer som är energisparande och bra för miljön.

 

Ärade talman,

Det är ändå inte enbart vid de internationella förhandlingsborden som vi tar de viktiga stegen mot ett klimatneutralt samhälle. Det är viktigt att sporra till koldioxidneutrala lösningar i lokalsamhället.

 

SFP och Svenska riksdagsgruppen stöder hållbarhet på alla plan. Vi ska backa upp kommunerna och lokalsamhället. Och då är det skäl att komma ihåg att våra regioner i Finland är olika. Det som fungerar på ett ställe kanske inte fungerar lika bra på ett annat.

På landsbygden kan det till exempel handla om smarta elnät, om att producera egen el genom vindkraft eller solenergi, om att vidareanvända jordbruksavfall till bränsle – exempelvis biogas till bilarna i den egna byn. Allt behöver inte vara stort. Vi ska ha en smidig och möjliggörande lagsstiftning.

Agenda 2030 vill göra städerna till mänskliga boendemiljöer, som är inkluderande, säkra och hållbara. Vi ska bygga ut den utsläppssnåla kollektivtrafiken och förbättra kvaliteten på livsmiljön via arkitekturen.

Medborgarna måste känna att de hänger med – helt oberoende av boningsort och ålder. Då måste informationen om målsättningarna för Agenda 2030 – de sjutton punkter som finns här i redogörelsen – vara tydlig och faktabaserad så att målsättningarna lätt kan förankras hos människor. Genom god kommunikation kan vi öka förtroendet för de beslut som måste fattas på olika plan. Diktat från högre myndighet fungerar sällan.

 

Ärade talman,

Det behövs åtgärder både på kort och lång sikt. Agenda 2030 betonar rättvisa mellan generationerna.

Då vi här lyfter fram en hållbar utveckling av jordklotets naturresurser – satsningar på sysselsättning och cirkulär ekonomi – kan inte utbildningens betydelse tillräckligt betonas.

För att stärka framtidstron bör vi särskilt främja ungdomssysselsättningen och stärka de ekonomiska möjligheterna för kvinnor på jämställda villkor. Alla länder har nytta av en frisk och utbildad arbetskraft.

 

Arbetsfältet är stort, programmet är mycket brett och det finns mycket att göra för att uppnå målen för Agenda 2030. Inom SFP ser vi att det egentligen inte finns alternativ, utan vi bör framskrida enligt dessa målsättningar, som ju också genomsyrar regeringen Marins regeringsprogram.

Årsklockan – som bör fungera som ett tydligt instrument för uppföljning och utvärdering – ska visa att vi är på rätt väg.

Tillsammans – yhdessä.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15