Norden är en stark grund i regeringens utrikespolitik

29.10.2020 kl. 09:44
Regeringen har idag lämnat Utrikes- och försvarspolitiska redogörelsen till riksdagen.

Redogörelsen fastställer utgångspunkterna för Finlands utrikes- och säkerhetspolitik, gör en bedömning av omvärlden, lägger fram målsättningar och prioriteringar.

 
- I tider då framtidsutsikterna globalt, av olika orsaker, ser oklara ut är det viktigare än någonsin att Finland gör upp en analytisk och tydlig redogörelse, som den vi idag har behandlat. Redogörelsen gör klart att Finland i sin utrikespolitik betonar mänskliga rättigheter, demokrati, rättsstatsprincipen jämställdhet och samtidigt tryggar vår självständighet. Det är också viktigt att Finland är tydlig med vilka internationella samarbeten vi vill utveckla och fördjupa ett ur en utrikespolitisk och en säkerhetspolitisk synvinkel, säger Thomas Blomqvist, minister för nordiskt samarbete och jämställdhet.
 
Redogörelsen fastslår att samarbetet med Sverige ska fortsätta utan på förhand ställda restriktioner och ett omfattande nordiskt samarbete är allt viktigare i en instabil internationell omvärld.

 - Norden och speciellt Sverige lyfts fram som samarbetsparter till vilka Finland har ett alldeles speciellt förhållande. Skrivningarna om att utöka, fördjupa och förbättra relationerna inom både utrikes- och säkerhetspolitiken är betydelsefulla. Samtidigt betonas att de nordiska länderna ska vara världens bäst integrerade region. Det här är viktigt då Finland vid årsskiftet tar över ordförandeskapet i flera olika nordiska samarbetsorgan och ger mig ett starkt mandat för mitt uppdrag som nordisk samarbetsminister, säger minister Blomqvist.
Thomas Blomqvist

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00