Glysofat, läkare, pälsdjur och Kraft

01.11.2020 kl. 09:39
Miljöfrågor väcker ofta starka reaktioner hos oss österbottningar.

Av den orsaken, föga överraskande, upprörde nyheten om Forststyrelsens användning av glyfosat i den österbottniska skärgården nyligen många. Bland annat 700 kvadratmeter i Norrnäs och 90 kvadratmeter i Töjby har blivit besprutat med ämnet, som bland annat naturresursinstitutet LUKE konstaterat vara speciellt giftigt för våra vattendrag.

Att i bekämpning av vresros använda sig av ett ämne som riskerar att förgifta annan växtlighet, till exempel havtornsbuskar, och även sköljas ner i vattendragen är ifrågasättbart då det finns andra metoder att använda sig av.  Myndigheternas ansvar är att värna och skydda naturen.

Som en följd av Forststyrelsens ageranden lämnade jag in en skriftlig fråga till jord- och skogsbruksminister Jari Leppä med frågeställningen varför myndigheter inte bär samma ansvar som medborgare om vår natur.

Svaret, som anlände för några dagar sen, innehöll konstaterande om att Forststyrelsen till största delen utför vresrosbekämpningen mekaniskt, men att denna metod inte alltid är tillräcklig.  I svaret sades även att Forststyrelsen har samma rättigheter och skyldigheter när det gäller användning av växtskyddsmedel som växtskyddsmedelsanvändare och att man ska värna om den inhemska naturens mångfald.

Tillit är A och O gällande naturskydd. Forststyrelsens agerande i skärgården leder till en större fråga om naturskyddsprogram överlag. När naturskyddsprogram inrättas förväntar sig lokalbefolkningen att myndigheterna ska sköta om skärgården och dess mångfald med lika stor omsorg som de själva gjort i århundranden. Här finns det att jobba med, på flera plan.

En annan skriftlig fråga ställde jag åt en kultur- och vetenskapsminister Annika Saarikko gällande antalet studieplatser till läkarutbildningen och hur jämlik vård ska kunna garanteras till alla. Ifjol fanns det närmare 300 ofyllda läkartjänster i hälsovårdscentralerna i landet, även svenskspråkiga sådana.

I svaret sades att studieplatserna till läkarutbildningen har ökat och kommer att fortsätta öka – även fler har examinerats, men en större fråga är hur man ska få de unga läkarna att intressera sig för en karriär som hälsocentralsläkare. Många söker sig nu till den privata sidan.

Avslutningsvis två positiva saker för nejden. Den hårt drabbade, och för österbottniska landsbygden så viktiga, pälsdjursbranschen fick i torsdags beslut om ett välbehövligt stöd. Pälsdjursuppfödarna kan nu få ett stöd på 80 000 euro totalt. I tider som dessa måste företagens överlevnad stödas.

I lagspel är det alltid svårt att stiga till nästa nivå men genom en jämn och stark insats hela säsongen gjorde Krafts herrlag det. Grattis till platsen i division 2.

Mikko Ollikainen

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00