Tillgången till adekvata mediciner för patienter med sällsynta sjukdomar måste tryggas

23.10.2020 kl. 12:43

På webinariet som ordnades idag med temat ”Harvinaisten sairauksien hoito Suomessa: onko hoitoa, onko lääkkeitä?” diskuterades tillgången till mediciner för patienter med sällsynta sjukdomar. Riksdagsledamot Veronica Rehn-Kivi (SFP) som tidigare i år gjort ett skriftligt spörsmål om ärendet stod som värd för tillfället. Systemet för läkemedelsersättning finns till för att trygga att medborgarna till skäliga kostnader får de öppenvårdsläkemedel som behövs vid behandling av olika sjukdomar. I fråga om sällsynta sjukdomar är detta inte fallet i Finland just nu. Till webinariet var följande sakkunniga inbjudna: avdelningsöverläkare Mikko Seppänen från enheten för sällsynta sjukdomar på HUS, direktör för Läkemedelsprisnämnden (HILA) Lauri Pelkonen, specialbarnläkare Kirsi Malmivaara från HUS samt Leena Virtanen från Suomen CF-yhdistys (föreningen för cystisk fibros i Finland), som alla från sin synvinkel konstaterade att det finns stora utmaningarna kring vården av sällsynta sjukdomar i vårt land.

 

- Det är viktigt att alla medborgare är likvärdiga att få en så bra vård som möjligt. I ett nordiskt välfärdsland som Finland ska inte vården vara beroende av patientens ekonomiska ställning, vilket fallet är med många läkemedel för sällsynta sjukdomar. Det utvecklas hela tiden nya effektivare läkemedel och i framtiden kan vi behandla många sjukdomar som vi idag inte har mediciner mot. Vårt hälsovårdssystem och olika myndigheter måste kunna reagera på den här utvecklingen, säger Rehn-Kivi.

 

I Finland är det läkemedelsprisnämnden HILA, som verkar under social- och hälsovårdsministeriet, som fattar beslut över ibruktagandet av öppenvårdens ersättningsbara läkemedel. Enligt Rehn-Kivi borde man se över utvärderingen och finansieringen av läkemedel mot sällsynta sjukdomar. I samband med social- och hälsovårdsreformen och en ny färdplan för läkemedelsförsörjningen, vars beredning just påbörjats, skulle det vara viktigt att inkludera också vården av sällsynta sjukdomar i arbetet från början.

 

- Alla medborgares människovärde ska respekteras och alla patienter, också med sällsynta sjukdomar, ska ha rätt och ekonomisk möjlighet till bästa möjliga medicinska behandlingar då de finns att få. Om man med ett särläkemedel avsevärt kan förbättra livskvaliteten och livslängden för patienten ska hon eller han ha tillgång till det med en ersättning från FPA. Ofta är detta också en inbesparing för samhället, då alternativa vårdformer med dyra ingrepp och sjukhusvistelser lätt blir mycket dyrare. Då regeringen nu gör upp en färdplan för läkemedelsförsörjningen, hoppas jag att reglerna för läkemedel för sällsynta sjukdomar tas med i den, säger Rehn-Kivi.

 

Veronica Rehn-Kivi

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00