Vårdreformen – ett steg närmare mål

24.10.2020 kl. 07:48
De senaste veckorna har präglats av stigande coronasiffror runt om i Finland. Den andra coronavågen är här.

Det är säkert många av oss som funderar på hur vintern kommer att se ut. Kommer jag eller min familj smittas av coronaviruset? Kommer min arbetsplats att påverkas? Kan jag träffa mina nära och kära?

 

Det finns många frågor men inte alltid enkla svar. Vi får alla lära oss att leva med osäkerheten. Samtidigt gäller det att minska på smittspridningen så att vi klarar också den andra vågen så bra som möjligt. Var och en av oss behöver ta sitt ansvar. Vi ska fortsätta hålla avstånden, ha en god handhygien och använda munskydd.

 

Inom regeringen tar vi den ökande smittspridningen på stort allvar. Eftersom vi nu inte lever i undantagsförhållanden, är det enligt smittskyddslagen de lokala och regionala aktörerna som har det huvudsakliga ansvaret för att fatta beslut om eventuella begränsningar för att stoppa smittspridningen. För att hjälpa dem i deras arbete gav regeringen förra veckan nya rekommendationer som riktar sig både regionalt och till hela Finland. Vi rekommenderar att arbetstagare i hela landet arbetar på distans om det bara är möjligt. Vi rekommenderar också att regionerna beroende på hur epidemisituationen ser ut begränsar bl.a. hur många personer som kan delta i olika tillställningar. När smittan bryter ut någonstans är det viktigt att myndigheterna och kommunerna agerar snabbt och tydligt. Vi har goda exempel på detta från bl.a. Vasa och S:t Michel.

 

Vid sidan av coronahanteringen behöver också andra frågor skötas. En viktig milstolpe var när regeringen förra veckan kom överens om ett nytt förslag till social- och hälsovårdsreform. Vårdreformen är en verklig långkörare i den finländska politiken. Jag är inne på min fjärde period i riksdagen och har sett otaliga förslag till vårdreform stupa på mållinjen. Den senaste så sent som i februari 2019 då regeringen Sipiläs vårdreform gick på grund i grundlagsutskottet. Men nu vågar jag tro att den här reformen kommer kunna gå i mål.

 

Jag tycker det är viktigt att också försöka minnas varför vårdreformen behövs. Den behövs för att trygga människors rätt till vård och omsorg långt in i framtiden. Alla ska ha rätt till fungerande vård när de behöver det. Vi vet att många kommuner har haft en tung ekonomisk börda att bära när det gäller social- och hälsovården. Därför behöver vi skapa ett mera hållbart och integrerat system. Den vårdreform som nu presenteras har de ingredienser som behövs för detta. I framtiden kommer 21 välfärdsområden och Helsingfors axla ansvaret, istället för att ansvaret ligger utspritt på 310 kommuner och 19 sjukvårdsdistrikt.

 

Processen har varit lång och arbetsdryg, och det har krävts en hel del kreativa lösningar för att hitta samförstånd i regeringen. Jag är nöjd att finansieringsmodellen ändrades i den riktning som SFP förutsatte. Det läggs mera vikt vid finansieringen av tvåspråkig service samt vid främjande av hälsa och välfärd genast från början av reformen. Dessutom är maxbeloppet som ett välfärdsområde kan förlora när finansieringsmodellen ändrar nu betydligt mindre än tidigare. Under utlåtanderundan var detta belopp -150 euro/invånare och i det nuvarande förslaget är det maximalt -100 euro/invånare. Vi inför också en lång övergångsperiod så att denna maxnivå nås först år 2029, om ens då. Vi beslöt nämligen samtidigt att lagstiftningen gällande landskapsskatten ska vara klar under denna valperiod så att skatten kan tas i bruk år 2026. Den här skatten behövs för att välfärdsområdena ska ha de verktyg som krävs för att bättre kunna hantera sin egen ekonomi. Avsikten är att totalskattegraden inte höjs. Om tidtabellen av någon orsak inte håller, kommer vi i samband med ramrian år 2022 se till att välfärdsområdenas finansieringsbas är tillräcklig.

 

I det här förslaget beaktas också de språkliga rättigheterna betydligt bättre än i tidigare modeller. Varje tvåspråkigt välfärdsområde ska ha en språknämnd. Nämndens ordförande har en automatisk närvaro- och yttranderätt i styrelsen för välfärdsområdet. Vi måste se till att de språkliga rättigheterna tryggas också i praktiken inom social- och hälsovården inklusive äldreomsorgen.

Egentliga Finland får i uppdrag att koordinera samarbetsavtalet för de tvåspråkiga välfärdsområdenas service för exempelvis personer med funktionsnedsättning samtidigt som Västra Nylands välfärdsområde ges ansvar för att stöda utvecklandet av servicen på svenska i de tvåspråkiga välfärdsområdena. Det här är ett viktigt beslut som stärker samarbetet mellan de tvåspråkiga välfärdsområdena och där allas insatser kommer att behövas.

 

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15