Hälsa och arbete i fokus

18.10.2020 kl. 10:47
Inledningsvis vill jag passa på att tacka all hälsovårdspersonal samt alla andra som alltjämt orkar uppmuntra varandra och kämpa mot den gemensamma osynliga fienden coronaviruset.

Den svåra situationen i bl.a. Vasaregionen men även på övriga håll i landet kräver såväl stor flexibilitet av olika grupper som disciplin att på personligt plan följa rekommendationer. Vi bör vara på vår vakt även i regioner som för tillfället har läget väl under kontroll. Tillsammans har vi alla möjligheter att klara denna kris.

 

Under senaste två veckor i riksdagen har fokus förutom på åtgärder relaterat till korona även legat på budgeten för år 2021, som faktiskt innehåller flera åtgärdshelheter som ger hopp och framtidstro för finländare i alla åldrar och i olika livssituationer.

Budgeten fokuserar på hälsa och arbete och innehåller bl.a. flera akuta krisåtgärder och satsningar på framtiden; elskatten för industrin sänks till EU:s miniminivå, för att stärka exportindustrins konkurrenskraft fortsätter halveringen av farledsavgifterna, med hjälp av det nya tilläggsavdraget i beskattningen uppmuntras företag att bedriva forskningssamarbete med högskolor och universitet och småföretagare stöds genom en höjning av momsgränsen. Dessutom styrs mer resurser till ekonomisk rådgivning och skuldrådgivning, och hundratals miljoner satsas på barn och unga bland annat genom en sänkning av dagisavgifterna.

Budgetrian innebar även beslut om åtgärder som försäkrar att vi uppnår mellanmålsättningen på 30 000 nya arbetsplatser och regeringen kommer även att fatta ytterligare beslut, vars sysselsättningseffekter är hela 50 000 arbetsplatser till. Coronan har tyvärr drabbat sysselsättningen särskilt bland unga kvinnor och det är därför glädjande att regeringen har förbundit sig till att granska kommande sysselsättningsåtgärder även med tanke på jämställdheten mellan könen.

Vidare innehåller budgeten målmedvetna steg som garanterar att Finland även i fortsättningen är en internationellt attraktiv plats för utbildning, forskning och innovationer. Faktorer som ökar Finlands attraktivitet bland utländska investerare är bland annat trygghet, jämställdhet, god utbildning och ett fungerande rättssystem. 

Även diskussioner med ministerier kring hur vi i Österbotten kan bidra med goda projekt kopplat till återhämtningen inom EU har kommit väl igång. För Södra Österbottens del finns alla möjlighet bl.a. kring cirkulär ekonomi, biogas samt fortsättning på och vidareutveckling av tidigare Business Finland - projekt. Överlag innebär de kommande årens enorma världsomspännanande satsningar på bland annat energi- och miljöteknologi stor ny exportpotential för i synnerhet österbottniska företag. 

Joakim Strand

Gruppanföranden

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50