Hälsa och arbete i fokus

18.10.2020 kl. 10:47
Inledningsvis vill jag passa på att tacka all hälsovårdspersonal samt alla andra som alltjämt orkar uppmuntra varandra och kämpa mot den gemensamma osynliga fienden coronaviruset.

Den svåra situationen i bl.a. Vasaregionen men även på övriga håll i landet kräver såväl stor flexibilitet av olika grupper som disciplin att på personligt plan följa rekommendationer. Vi bör vara på vår vakt även i regioner som för tillfället har läget väl under kontroll. Tillsammans har vi alla möjligheter att klara denna kris.

 

Under senaste två veckor i riksdagen har fokus förutom på åtgärder relaterat till korona även legat på budgeten för år 2021, som faktiskt innehåller flera åtgärdshelheter som ger hopp och framtidstro för finländare i alla åldrar och i olika livssituationer.

Budgeten fokuserar på hälsa och arbete och innehåller bl.a. flera akuta krisåtgärder och satsningar på framtiden; elskatten för industrin sänks till EU:s miniminivå, för att stärka exportindustrins konkurrenskraft fortsätter halveringen av farledsavgifterna, med hjälp av det nya tilläggsavdraget i beskattningen uppmuntras företag att bedriva forskningssamarbete med högskolor och universitet och småföretagare stöds genom en höjning av momsgränsen. Dessutom styrs mer resurser till ekonomisk rådgivning och skuldrådgivning, och hundratals miljoner satsas på barn och unga bland annat genom en sänkning av dagisavgifterna.

Budgetrian innebar även beslut om åtgärder som försäkrar att vi uppnår mellanmålsättningen på 30 000 nya arbetsplatser och regeringen kommer även att fatta ytterligare beslut, vars sysselsättningseffekter är hela 50 000 arbetsplatser till. Coronan har tyvärr drabbat sysselsättningen särskilt bland unga kvinnor och det är därför glädjande att regeringen har förbundit sig till att granska kommande sysselsättningsåtgärder även med tanke på jämställdheten mellan könen.

Vidare innehåller budgeten målmedvetna steg som garanterar att Finland även i fortsättningen är en internationellt attraktiv plats för utbildning, forskning och innovationer. Faktorer som ökar Finlands attraktivitet bland utländska investerare är bland annat trygghet, jämställdhet, god utbildning och ett fungerande rättssystem. 

Även diskussioner med ministerier kring hur vi i Österbotten kan bidra med goda projekt kopplat till återhämtningen inom EU har kommit väl igång. För Södra Österbottens del finns alla möjlighet bl.a. kring cirkulär ekonomi, biogas samt fortsättning på och vidareutveckling av tidigare Business Finland - projekt. Överlag innebär de kommande årens enorma världsomspännanande satsningar på bland annat energi- och miljöteknologi stor ny exportpotential för i synnerhet österbottniska företag. 

Joakim Strand

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00